Handikappersättning

Lathund för ansökan om handikappersättning 

Uppdaterad januari 2008

Inledning 

Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för dig som vill ansöka om handikappersättning. Regler om handikappersättning finns i Lag (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.

I del I redogörs för vem som kan få handikappersättning, hur stort bidraget kan bli och hur man ansöker om handikappersättning. Vi redogör även för hur man går tillväga om man vill överklaga ett beslut. I del II har vi sammanställt en checklista där man kan se vad som kan tas upp som ersättningsgrund när det gäller att få tidskrävande hjälp av en annan person och vad som kan tas upp som merutgifter. Sist finns en kort sammanställning från Försäkringskassans vägledning om handikappersättning (2003:2 version 4), som styr mycket av tillämpningen kring handikappersättning.  
I denna lathund refererar vi även till några olika domslut som kan vara viktiga att känna till när man ska söka handikappersättning.

 

Del I

1. Vem kan få handikappersättning? 
Från och med juli månad det år man fyller 19 år kan man ha rätt till handikappersättning om man före 65-årsdagen har fått sin funktionsförmåga nedsatt för avsevärd tid i en sådan omfattning att man

- behöver mera tidskrävande hjälp av någon annan i sin dagliga livsföring 
- behöver fortlöpande hjälp av någon annan för att kunna förvärvsarbeta eller 
- har stora merkostnader på grund av funktionshindret

Det är de följdverkningar ett funktionshinder får, i form av hjälpbehov och merutgifter, som ligger till grund för bedömningen av rätten till ersättning.

Begreppet avsevärd tid innebär i det här sammanhanget en tidsperiod om minst ett år.

En grundläggande förutsättning för att man ska ha rätt till handikappersättning är att man omfattas av socialförsäkringen. Detta regleras i socialförsäkringslagen. Man ska bland annat räknas som bosatt i Sverige i den mening som anges där, för att kunna få handikappersättning.


2. Hur stor handikappersättning kan man få?
Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merkostnadernas storlek kan handikappersättningen bestämmas till 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet per år. Prisbasbeloppet bestäms för varje år enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Prisbasbeloppet för år 2006 är 39 700 kr.

Den som är blind, döv eller gravt hörselskadad har alltid rätt till en viss nivå handikappersättning oavsett individuella hjälpbehov. Exempelvis utgår handikappersättning med 36 procent av basbeloppet till den som är döv eller gravt hörselskadad, om inte stödbehovet ger anledning till högre ersättning. 

Försäkringskassan kan bevilja handikappersättning till den som har behov av hjälp av någon annan för att klara av den dagliga livsföringen och/eller för att kunna förvärvsarbeta eller studera. Handikappersättning kan täcka enbart hjälpbehovet, enbart merutgifterna eller en kombination av hjälpbehovet och merutgifterna. När försäkringskassan tar ställning till hjälpbehovet utgår man från vad personen i fråga uppger sig behöva hjälp med, vem som ger hjälpen, hur ofta personen får hjälp och hur lång tid hjälpen tar i anspråk.

Om den sökande behöver hjälp i sin dagliga livsföring minst två timmar per dag betraktas hjälpen som mera tidskrävande och kan ge rätt till handikappersättning. Om en person har ett hjälpbehov om minst två timmar per dag men inga merutgifter kan handikappersättning utgå med 36 procent av prisbasbeloppet. Det finns inga anvisningar om vilka tidsgränser som ska gälla för 53 respektive 69 procents nivåerna, utan det får prövas individuellt. 

För att merutgifter ensamma ska ge rätt till handikappersättning, bör de uppgå till minst 28,5 procent av prisbasbeloppet för att anses vara betydande och ge rätt till ersättning på den lägsta nivån (36 procent). För rätt till handikappersättning med 53 procent baserat på enbart merutgifter, bör dessa uppgå till 45,5 procent av prisbasbeloppet. För att komma upp till högsta nivån, 69 procent, ska merutgifterna ligga på 61,5 procent av prisbasbeloppet. Vid bedömningen av merutgifternas storlek kan man också ta hänsyn till sådant som den sökande skulle behöva, men inte har haft råd med tidigare. Det är alltså behovet, och inte att man faktiskt har haft merkostnaden tidigare, som är styrande vid bedömningen.

Handikappersättning är en skattefri förmån.

 
3. Hur ansöker man om handikappersättning?
Ansökan om handikappersättning görs hos försäkringskassan. Medicinsk utredning som styrker sjukdomen/funktionshindret samt vilka behov som uppstår i samband därmed bör skickas in tillsammans med ansökan. Försäkringskassan kan begära att den sökande ska vara intagen på visst sjukhus under högst 30 dagar eller undersökas av viss läkare, för att få handikappersättning.

Ansökan ska vara skriftlig och undertecknas av den sökande eller dennes ombud/gode man om sådan finns.

Försäkringskassan kan fatta ett provisoriskt beslut i avvaktan på ett slutligt beslut och är också skyldig att göra det om slutligt beslut inte kan fattas utan betydande dröjsmål. För positivt provisoriskt beslut måste det finnas en sannolikhet för att rätt till handikappersättning föreligger och att det är av väsentlig betydelse för den enskilde att få ersättningen. Vad betydande dröjsmål innebär tidsmässigt är inte fastslaget utan får bedömas i varje fall för sig. 

Handikappersättning utges från och med den månad rätten till förmånen, det vill säga då behoven som orsakar merkostnader och hjälpbehov, har uppstått. Handikappersättning kan dock inte utges för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.   

Ändrade förhållanden som kan påverka rätten till ersättningen, måste omgående anmälas till försäkringskassan. Handikappersättningen omprövas ofta i samband med att man beviljas en annan insats, exempelvis personlig assistans.

Vid tillfälligt ändrade förhållanden gäller att rätten till handikappersättning inte behöver omprövas om en person under högst sex månader har lägre merutgifter eller ett minskat hjälpbehov (Försäkringskassan, Rättsligt ställningstagande 2006:07). Detta kan ju exempelvis bli aktuellt om man vistas på en institution under en begränsad period. 

Den som tidigare beviljats handikappersättning, men önskar högre belopp får göra en ny ansökan.
 

4. Vad gör man om man inte är nöjd med försäkringskassans beslut?
Om man är missnöjd med beslutet kan man överklaga det. En överklagan skall ha inkommit inom två månader från det att man fick beslutet. Överklagandet ställs till länsrätten men skickas till försäkringskassan så att försäkringskassan ges möjlighet att ompröva beslutet samt skicka med alla handlingar i ärendet. 

Det varierar hur lång tid det tar att få en dom i ett ärende. Många gånger kan man få vänta över ett halvår. Under den tiden kan man komplettera målet med exempelvis ytterligare läkarintyg och man kan också få yttra sig över sådant som motparten påstår. Processen är skriftlig, men man har rätt att begära muntlig förhandling.

Om man är missnöjd med länsrättens dom kan man överklaga den till kammarrätten. Även här har man två månader på sig att överklaga. Överklagandet skickas denna gång till länsrätten, men man skriver till kammarrätten. För att kammarrätten ska pröva målet krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd kan man få om det krävs vägledande avgöranden på området eller om det är osäkert om länsrättens dom är riktig. Vägledande avgöranden kan behövas om det är oklart hur man ska tolka en viss rättsregel och det inte finns tidigare avgöranden som belyser det. Alla ärenden är ju i viss mån unika och föremål för tolkningar men för att få prövningstillstånd på denna grund krävs det att det på något sätt ska gå att generalisera utifrån fallet. Det är ganska svårt att få prövningstillstånd i kammarrätten.

Kammarrättens dom, liksom beslut att inte meddela prövningstillstånd, kan överklagas till Regeringsrätten. Beslut om att prövningstillstånd har beviljats kan inte överklagas. Detta innebär att om man har vunnit i länsrätten och motparten överklagar och får prövningstillstånd, finns det ingen möjlighet att förhindra att ärendet tas upp till prövning i kammarrätten.

För att en dom ska prövas i Regeringsrätten krävs också prövningstillstånd. Huvudregeln är att prövningstillstånd bara lämnas om Regeringsrättens avgörande kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge ledning för hur andra liknande fall skall bedömas. Det är mycket få fall som tas upp av Regeringsrätten.

En dom eller ett beslut från Regeringsrätten kan inte överklagas. 

Del II

1. Checklista för ansökan om handikappersättning

När man ansöker om handikappersättning är det viktigt att tänka på att de behov man beskriver ska höra ihop med funktionshindret. Den vård och tillsyn man hänvisar till i ansökan ska alltså gå utöver det som anses vara normalt för en person utan funktionshinder.

Med hjälp i den dagliga livsföringen avser försäkringskassan behov av personlig omvårdnad och behov att få hjälp med matlagning, städning och annat hushållsarbete. I begreppet personlig omvårdnad ingår hjälp med personlig hygien, till exempel vid toalettbesök och duschning. Även hjälp med medicinering och av- och påklädning kan ingå i den personliga omvårdnaden. Behov av påminnelse, vägledning, instruktioner, uppmuntran med mera för att förmå den enskilde att utföra de dagliga bestyren bör också beaktas, se Vägledning 2003:2 version 4.

Man kan också beviljas handikappersättning för hjälpbehov som uppkommer då man studerar eller förvärvsarbetar.

Ersättning som lämnas till anhörig eller annan närstående för att tillgodose hjälpbehov i den dagliga livsföringen är inte en merutgift. Däremot kan tiden för hjälpen räknas med i bedömningen av hjälpbehovet. Anledningen till att ersättningen inte kan beaktas, är att den är beroende av vad parterna kommit överens om och att det är i stort sett omöjligt att fastställa hur stor ersättningen bör vara.  

En kostnad som avser sådan vara eller tjänst som annan huvudman ansvarar för enligt lag räknas inte som merutgift. Detta gäller exempelvis hjälpmedel som landstinget fördelar. Detsamma gäller om kostnaden ersätts av annan stödform. I de fall huvudmannen tar betalt för varan/tjänsten kan den kostnaden dock ersättas som merutgift. Om det finns högkostnadsskydd beaktas kostnaden upp till detta skydd (Försäkringskassan, Rättsligt ställningstagande 2006:06).

Om en person väljer ett privat alternativ till en offentligt lämnad vara/tjänst godtas högst det belopp som en offentlig huvudman skulle ha tagit ut för motsvarande vara/tjänst. 


2. Hjälpbehov och merkostnader

Nedan följer exempel på hjälpbehov och merkostnader som kan tas upp. Det kan förstås även finnas andra behov som kan godkännas. Det är viktigt att precisera ungefär hur lång tid hjälpen tar. Det kan vara bra att föra dagbok under en veckas tid. Skilj då gärna mellan dagar då personen befinner sig i sin invanda miljö och då personen vistas någon annanstans. Ibland kan behoven växla mellan årstiderna, vilket kan vara bra att tänka på då man gör sin ansökan.

Det är viktigt att de olika behoven är styrkta genom intyg från läkare. Även intyg från andra yrkeskategorier kan åberopas, till exempel från logoped, psykolog, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är viktigt att beskriva hjälpbehoven och merkostnaderna för intygsskrivaren så att utlåtandet blir så fullständigt som möjligt. Efter checklistorna följer en redogörelse för praxis beträffande handikappersättning.  


Personligt stöd 
• Hjälp att förstå sociala sammanhang genom sociala berättelser, seriesamtal, sociala manuskript 
• Ledsagare för att få hjälp att bryta social isolering och våga sig ut i samhället
• Personligt stöd för att hantera sin vardag och för att hantera förändringar
• Stöd av en personlig påputtare, påminnare och/eller organisatör 
• Hjälp att betala räkningar och komma ihåg bemärkelsedagar
• Hjälp vid måltider med exempelvis finfördelning av mat, hjälp att äta och dricka samt tid för inköp och tillredning av specialkost
• Hjälp med på- och avklädning
• Hjälp att sköta personlig hygien och toalettbesök
• Stöd vid deltagande i resa eller vid transport till skola, fritidsaktivitet, habiliteringsverksamhet eller annat
• Hjälp i hemmet, som vändning i sängen, hjälp i och ur sängen samt förflyttning i bostaden
• Hjälp med städning, tvätt och klädvård, vård och rengöring av hjälpmedel

 


Tillsyn
Hjälpbehovet kan bestå av ett kvalificerat tillsynsbehov som kräver en annan persons närvaro. Ett sådant tillsynsbehov kan bestå av att den som utför tillsynen ska finnas i beredskap för att hjälpa till och se till att personen i fråga inte gör sig illa (prop. 1974:129, s 75 och 109).  

För att försäkringskassan ska kunna ta ställning till en persons behov av tillsyn ska det framgå varför personen behöver tillsyn, hur mycket tillsyn personen behöver och i vilken omfattning den som ger tillsynen är tidsmässigt uppbunden. 

Det kan exempelvis röra sig om behov av

• Hjälp i hemmet, som vändning i sängen, hjälp i och ur sängen samt förflyttning i bostaden
• Att förhindra och avstyra situationer som kan vara farliga, både inomhus och utomhus
• Beredskap för att förebygga eller snabbt finnas till hands vid hastiga förändringar i psykiska eller fysiska hälsotillstånd

Vård
• Behandling, medicinering, omläggning av bandage och insmörjning
• Sjukgymnastik och träning för att förbättra och bibehålla vissa färdigheter
• Omvårdnad och/eller behov av tillsyn nattetid
• Stöd av en anhörig för besök i sjukvården eller i habiliteringsverksamhet 
• Behandling som utförs av någon annan
• Ökade tandläkar- och läkarkostnader


Hjälpmedel
• Kommunikationshjälpmedel som handdator, planeringsprogram i dator (till exempel ADD-organizer) och whiteboard
• Organisationsmaterial som pärmar, färgsystem och mappar
• Timstock och andra tidshjälpmedel 
• Öronproppar, auditiva hjälpmedel, ljudisolering av lägenhet 
• Specialglasögon
• Försäkrings- och elkostnader för hjälpmedel

Övrigt
• Ökade klädkostnader, 
• Ökade kostnader för livsmedel 
• Ökade kostnader för saker som går sönder, ökade kostnader för slitage av kläder och för ökade tvättkostnader (tvättmedel, el)
• Ökade boendekostnader
 


3. Praxis
Det finns en del avgöranden från kammarrätt och regeringsrätten som styr
försäkringskassornas tillämpning av lagstiftningen. Regeringsrättens avgöranden är prejudicerande medan domar från kammarrätten endast är vägledande. Avgöranden från länsrätt har inte samma tyngd, men det skadar inte att även åberopa sådana domar om man finner stöd för sin sak där.

Försäkringskassan har utfärdat allmänna råd till stöd för försäkringskassorna vid beslut angående handikappersättning (RAR 2002:9). Dessa är inte bindande men det är svårt att få gehör för en tillämpning som står i strid mot rekommendationerna i råden.

Nedan återges något av den praxis som gäller bedömningen av vissa hjälpbehov och merkostnader.

Bostad
Kostnader för extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdutrustning, tekniska hjälpmedel eller som behandlingsrum bör godtas som merutgifter. Kostnader för bostadsanpassning godtas inte, även om de inte berättigat till bostadsanpassningsbidrag.
Kostnader för bostadsbyte kan endast godtas som merutgift om det är motiverat med hänsyn till personens funktionshinder. Det finns ingen tidsgräns för hur lång tid man kan få räkna med merutgifter för bostad.    

God man
Försäkringskassan kan godta kostnader för god man som merkostnader om de är kopplade till personlig omvårdnad och merutgifter i den dagliga livsföringen. Det kan till exempel gälla om man får hjälp av sin gode man med att betala räkningar och se till att det finns pengar till kläder och mat.

Hjälpmedel
Försäkringskassan kan godta merkostnader för hjälpmedel, och då även datorbaserade hjälpmedel, som är nödvändiga eller lämpliga på grund av funktionshindret. Hjälpmedlet måste dock vara ordinerat av en behörig person, till exempel läkare eller arbetsterapeut. Försäkringskassan godtar utgiften om ingen annan huvudman har ansvar för att tillhandahålla hjälpmedlet. Det är möjligt att ta upp kostnader för försäkring för sitt hjälpmedel samt eventuellt ökade elkostnader. Inköp av dator godkänns inte som merkostnad, eftersom dator numera anses vara normalt förekommande i hemmen.
  
Hund som hjälpmedel
Hundar kan i vissa fall användas som en form av hjälpmedel och kallas då ofta servicehund. Ägaren har kontinuerliga kostnader för mat, försäkring och vaccinationer. Försäkringskassan kan godkänna sådana löpande kostnader om ingen annan huvudman ansvarar för dem. Kammarrätten i Göteborg har funnit att det inte finns något principiellt hinder mot att godta merutgifter även för hundar som är certifierade servicehundar (Kammarrätten i Göteborg, dom meddelad 2005-09-12 i mål nr 6759-04). Tidigare har det främst varit aktuellt för ledarhundar som hjälper personer med nedsatt syn. Målet i kammarrätten gällde en hund som varnade en man med diabetes när hans blodsockernivå sjönk för lågt.  

Kapitalvaror
Kostnaden för inköp av exempelvis en speciell dammsugare, en tvättmaskin eller diskmaskin kan godkännas som en merutgift i handikappersättningen om specialvarianten är nödvändig med tanke på funktionshindret. Det är då den kostnad som överstiger priset för en gängse variant som får tas upp som merkostnad. Ofta tillämpas också en avskrivningsmodell beräknad efter varans förmodade livslängd. 

Läkemedel 
Kostnaden godtas upp till högkostnadsskyddet om läkemedlet är nödvändigt till följd av funktionshindret. Sådana läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånen ersätts inte.   

Resor
Sjuk- och behandlingsresor
Försäkringskassan måste utreda hur sjuk- och behandlingsresor ersätts inom det aktuella landstinget för att kunna bedöma merutgifterna för resorna. Handikappersättningen kan ersätta sjuk- och behandlingsresor som följer av ett funktionshinder. Då ersätter handikappersättningen den del av kostnaden som den ansvarige huvudmannen inte ersätter.

Resor med färdtjänst
Försäkringskassan kan godta kostnader för resor med färdtjänst, antingen hela avgiften eller kostnader upp till högkostnadsskyddet om det finns ett sådant skydd. Ett avdrag görs för vad resorna skulle ha kostat om personen hade använt allmänna kommunikationer.

Andra resor
Kostnader för andra resor med bil än sjuk- och behandlingsresor samt resor till och från studier/arbete ersätts om personen på grund av väsentliga svårigheter inte kan använda allmänna kommunikationer. Ersättningen är fem procent av basbeloppet om inte den enskilde kan visa att kostnaden är högre (Se RegR mål nr 1021-02, Ref RÅ 2005 ref 45). Avdrag för resekostnad med allmänna kommunikationer ska självklart göras.

Resor till och från studier bör ersättas med faktiskt kostnad, eftersom det inte finns någon möjlighet att få dessa täckta genom annat samhällsstöd. Avdrag görs för vad resorna skulle ha kostat med allmänna kommunikationer.

Resor till och från arbetet godkänns inte, eftersom skatteavdrag kan göras för dessa. Detta gäller även om man inte når upp till gränsen för att få göra avdraget, eftersom detta gäller alla arbetstagare. Kammarrätten i Jönköping bedömde dock att en person fick tillgodoräkna sig kostnader för resor till och från arbetet som en merkostnad i handikappersättningen. På grund av sitt funktionshinder var personen i fråga förhindrad att resa med allmänna kommunika-tioner. Detta förhållande var styrkt genom läkarintyg. (KRJÖ, dom meddelad 2005-10-05 i mål nr 4061-04). Domen är inte refererad i vägledningen och det är oklart hur den förhåller sig till reglerna om skatteavdrag. Om man önskar åberopa merkostnader för bilresor till och från arbetet, anser vi dock att man gott kan hänvisa till domen i fråga.   

Fasta kostnader för bil
Försäkringskassan beviljar inte ersättning för inköp av bil eller för fasta kostnader för bil. Man hänvisar till att det är möjligt att ansöka om bilstöd. Om man på grund av sitt funktionshinder behöver en större bil, kan skillnad i inköpskostnad godtas, liksom fördyrad försäkring.

Slitage
Om en funktionsnedsättning leder till ökat slitage på kläder, extra kostnader för tvätt, inredning eller utrustning i hemmet kan den enskilde få ta upp dessa kostnader som en merutgift i handikappersättningen. Man kan använda konsumentverkets beräkningar för att jämföra en merutgift med vad som anses vara normala kostnader.

Särskild kost
Försäkringskassan kan godkänna kostnader för fördyrad kost som uppkommer på grund av en funktionsnedsättning. En förutsättning är dock att en läkare eller dietist har ordinerat kosten. Det finns schabloniserade beräkningar gjorda av Konsumentverket för olika typer av specialkost. Dessa beräkningar är dock inte individuellt anpassade. Kosten för en viss person kan bli dyrare än vad Konsumentverket beräknat. Dessutom finns det personer som på grund av sitt funktionshinder har en fördyrad kost, utan att denna i traditionell mening är att definiera som specialkost.


4. Ändrade förhållanden
Om man beviljats handikappersättning är det viktigt att känna till att man är skyldig att meddela försäkringskassan när förhållanden som påverkar behovet att handikappersättning har ändrats. Behovet av handikappersättning ska även omprövas i samband med beslut om sjukersättning, aktivitetsersättning, ålderspension eller garantipension samt om man får en LSS- insats, exempelvis personlig assistans. Man kan bli återbetalningsskyldig om man inte meddelar sådana ändrade förhållanden. Om man är osäker på vad som gäller bör man höra av sig till försäkringskassan. Se även Del I, punkt 3 i denna lathund.