Autism- och Aspergerförbundet använder ofta “person/personer med autism” när vi skriver och pratar om autism på gruppnivå eller när vi inte vet vilket sätt att definiera sig själva personer har. En del som har autism föredrar istället att kalla sig autistiska eller för autister.

Över tid förändras språkbruk och innebörd i begrepp. Vår strävan är att vara lyhörda för sådana förändringar och för att det finns olika föredragna sätt att använda uttryck. Vi stödjer helt individers rätt att själva definiera sig, oavsett om det är som autistisk, med autism, på spektrumet, autist eller något annat.

Historisk bakgrund till "personen först"

I mitten av 1900-talet kallades människor med funktionsnedsättningar genomgående för ”autister”, ”förståndshandikappade”, ”utvecklingsstörda” och liknande i forskning, litteratur, nyhetsmedia och i dagligt tal. De definierades och sågs som en egen sort. Som en motreaktion mot att beskrivas på det sättet startade en personen-först-rörelse. Människor krävde att i första hand ses som individer, personer, och inte klumpas ihop som ”handikappade”, ”autister” eller ”utvecklingsstörda”.

Sedan 1990-talet har därför Autism- och Aspergerförbundet, precis som övriga svenska funktionsrättsrörelsen använt ”personen först”. Vi säger personer med autism när vi pratar om autism på gruppnivå.

Ingen konsensus om rätt eller fel begrepp

Men under 2000-talet har allt fler autistiska personer uttryckt att autism är en del av deras identitet och att de föredrar ”identitet först”, det vill säga autistiska personer istället för personer med autism. Samtidigt är ”personen först” starkt förankrat i svensk funktionsrättsrörelse, även bland många med autism som därför föredrar person med autism.

Det finns ingen enhetlig konsensus om vad som är ”rätt” eller ”fel”. Det finns de som föredrar ”autistiska personer”, andra föredrar ”personer med autism”. I Sverige finns också de som föredrar att kalla sig själv autist för att betona autism som identitet.

Engelsk enkät om begreppen

Den engelska autismföreningen har haft en enkät där det framförallt var tre varianter som föredrogs av autistiska personer: autistic/autistisk (20 procent), on the spectrum/på spektrumet (19 procent) och person with autism/person med autism (15 procent). Den engelska föreningen drog slutsatsen att det som behövdes var ett mer blandat språkbruk och att beroende på sammanhang variera mer mellan begreppen.

Det finns skillnader mellan engelskt och svenskt språkbruk. På engelska används till exempel sällan ”autist” och på svenska är ”på spektrumet” inte så vanligt. Gemensamt är att användningen av begrepp förändras över tid och att det är tydligt att människor föredrar olika begrepp.