Autism som ett spektrum

Autism förekommer på alla nivåer av intellektuell funktion och språkförmåga. Det finns stora skillnader mellan individer med autism. Dels är det skillnad på andra personliga egenskaper, men det kan också vara olika hur autism visar sig. Därför brukar autism beskrivas som ett spektrum, med många olika nyanser.

En övergripande autismdiagnos

Det har genom åren funnits flera olika namn och diagnoser för autism. Aspergers syndrom, atypisk autism och autismliknande tillstånd är några av de namn som använts. Längre tillbaka i tid användes även namn som barndomspsykos för att beskriva autism. Tidigare var diagnoserna Aspergers syndrom och atypisk autism vanliga. De finns fortfarande i svensk hälso- och sjukvårdsklassifikation men används sällan när det ställs nya diagnoser.

De flesta som tidigare skulle ha fått någon av de diagnoserna får nu diagnosen autism. Istället för att ha olika diagnoser inom autismspektrumet anges vid autismdiagnos om personen även har en intellektuell funktionsnedsättning, begränsning i språkförmåga eller något annat. 

Flickor får diagnos senare än pojkar

Barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning får idag ofta diagnos i tidig förskoleålder. För barn med autism och begåvning inom normalvariationen är det vanligare med diagnos runt tio års ålder, även om det ibland funnits funderingar tidigare. Flickor får ofta diagnos senare än pojkar, även om föräldrarna kontaktat barn- och ungdomspsykiatri vid samma ålder som pojkar. En del får inte autismdiagnos förrän i vuxen ålder, ibland efter många år av diffusa svårigheter och personligt lidande.

Utredning och undersökningar grund för diagnos

Vid utredning av såväl barn som vuxna gör man en noggrann genomgång av personens utveckling sedan tidig barndom. Det görs en bedömning av den aktuella situationen och av personens starka och svaga sidor. Det ligger sedan tillsammans med ett flertal tester och ibland även medicinska undersökningar till grund för beslut om autismdiagnos. 

De gemensamma kännetecknen för autism finns i två huvudgrupper. I diagnoskriterier beskrivs de som:

  • varaktiga begränsningar i förmågan till social kommunikation och socialt samspel
  • begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter.

Det är också vanligt med över- eller underkänslighet för sinnesintryck som ljud, ljus, dofter och känsel. Sådan känslighet kan påverka vardagen mycket och är viktig att känna till och ta hänsyn till.

Tecken på autism ska finnas sedan tidig barndom, men behöver ibland inte vara tydligt märkbara förrän i skolålder eller senare när förväntningar på den sociala förmågan överstiger personens faktiska förmåga. Det finns också de som inte får autismdiagnos förrän i vuxen ålder. För att en autismdiagnos ska ges behöver det finnas tydliga tecken i båda huvudgrupperna. Symtomen ska sammantaget leda till en tydlig nedsättning av fungerande i skola, arbete eller andra viktiga livsområden.

Kommunikation och samspel

Upplevda svårigheter med social ömsesidig kommunikation och socialt samspel ska finnas i flera olika sammanhang. Det kan visa sig på många olika sätt. Det kan till exempel vara att inte ta kontakt på ett förväntat sätt eller att ha svårt att inleda eller avsluta samtal. Det kan också vara att inte dela känslor eller intressen med andra. Både barn och vuxna kan ha svårt att skaffa vänner eller ha kvar sådana relationer. En del barn med autism föredrar vuxnas sällskap.

Det kan också vara svårt att anpassa sig till ”rätt” beteende i olika sociala sammanhang. Både barn och vuxna med autism kan ibland uppfattas som okänsliga eller socialt klumpiga, till exempel genom att ge rättframma kommentarer om någons utseende eller genom att inte säga hej och hej då på ett förväntat sätt. Det kan vara svårt att förstå ”osynliga” sociala regler och många är osäkra på om de sagt rätt saker eller om de pratat lagom länge. Tillfällen med socialt småprat kan vara svåra.

En del skaffar sig med tiden strategier för att hantera sådana tillfällen. Andra försöker så gott det går att undvika dem. En del tycker om att umgås, prata och vara sociala, men kan ha svårt att veta om de gör ”rätt” eller bli väldigt trötta av det.

Hos en del barn med autism utvecklas talet sent och någon gång inte alls. Andra kan ha ett väl utvecklat tal. Men även för den som har ett språk kan det vara svårt att använda språket ömsesidigt i sociala sammanhang.

Även ansiktsuttryck, kroppsspråk, ögonkontakt och annan ordlös kommunikation är svåra för många med autism att uppfatta och använda på ett förväntat sätt. Hos små barn kan en frånvarande eller annorlunda ögonkontakt ofta vara det som föräldrarna märker först. När barnen blir äldre märks det ofta mindre eller inte alls.

Beteende, intressen och aktiviteter

Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter kan till exempel vara upprepade motoriska rörelser som gungande med kroppen eller viftande med händer eller fingrar. Det kan vara ensidigt eller upprepande tal, allt från så kallad ekolali, där personen bara upprepar det som den hört, till att hålla långa ensidiga monologer. Det kan också vara ett ensidigt användande av föremål. Ett barn med autism kanske till exempel radar upp eller snurrar på leksaker istället för att leka med dem på ett förväntat sätt. En del barn leker inte spontana låtsas- eller rollekar.

En vilja att bevara saker som de är och undvika förändringar är vanligt. Många med autism uppskattar att följa sina vanor och rutiner och kan uppleva stress även vid till synes små förändringar. Många har också starka intressen som de fokuserar på. Det kan vara allt från glänsande papper, snurrande föremål, dataspel och matematik till avancerad programmering - eller någonting helt annat. Det är det intensiva och detaljfokuserade intresset som är det gemensamma. De individuella skillnaderna är stora och det är inte alla som har sådana intensiva intressen.

Över och underkänslighet för sinnesintryck

Över- och underkänslighet för sinnesintryck ingår också i gruppen begränsade, repetitiva mönster. Det kan visa sig i ett starkt intresse för en del intryck, till exempel att känna på vissa material, dofta på vissa saker eller att titta på hur vattendroppar blänker i ljuset. Många har en överkänslighet för intryck och kan också uppleva hög stress av ljud som tickande väggklockor och brummande fläktar eller dofter som parfym och snus. Det är vanligt att ha svårt att hantera många intryck samtidigt. Många med autism anger intryckskänsligheten som en stor och viktig orsak bakom stress i vardagen. En del beskriver det som en ”intrycksallergi.”

Intellektuell funktionsnedsättning och autism

Symtom eller kännetecken vid autism ska inte kunna förklaras bättre av en intellektuell funktionsnedsättning. Det är vanligt vid intellektuell funktionsnedsättning att också ha autism. För att diagnosen autism ska ges då behöver förmågan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel vara under det som är förväntat på grund av den intellektuella funktionsnedsättningen.

Diagnos ger möjlighet till rätt stöd

Tidig diagnos, tidiga anpassade insatser och bra information till alla berörda behövs för att ge så bra förutsättningar som möjligt. Pedagogik, miljö och stöd behöver anpassas utifrån de individuella förutsättningarna. Det kan behövas hjälpmedel för kommunikation och tidsuppfattning. Att med hjälp av appar, bilder eller skriven text få stöd till en tydlig struktur i vardagen och till fungerande självständig kommunikation utifrån den egna nivån är viktigt för en god livskvalitet.

Om diagnosmanualer och kriterier