När en ungdom fyller 18 år blir hen myndig och får fullt ut ansvara för sina rättigheter och skyldigheter. För de flesta unga vuxna och föräldrar är det här ett stort steg även om det normalt inte innebär några tydliga förändringar från en dag till en annan.

En myndig person får själv bestämma:

  • över sin ekonomi och förfoga över egna bankmedel och tillgångar. Föräldrarnas försörjningsplikt upphör när barnet fyller 18 år, eller fram tills att barnet har gått ut gymnasiet, dock längst till 21 års ålder.
  • vilket slags stöd och vilken vård man vill ansöka om och sköta kontakter med till exempel kommun, Försäkringskassan och vården.

För många föräldrar till barn med en funktionsnedsättning kan 18-årsdagen medföra oro och i vissa fall vara en källa till stor vanmakt. Fram till myndighetsdagen har föräldrarna haft god insikt i sitt barns liv och varit delaktig i beslut kring barnets läkarkontakter, medicinering och skolgång med mera. Efter artonårsdagen förändras detta då den unga vuxna förväntas vara en självständig individ och klara sig på egen hand.

Unga vuxna med funktionsnedsättning kan även efter 18-årsdagen behöva fortsatt stöd och hjälp. Idag finns flera olika sätt på vilka föräldrar eller andra närstående kan hjälpa sina myndiga barn. En förutsättning är självklart att den unga vuxna själv önskar detta.

 

Anhörigbehörighet

En nära anhörig till en person över 18 år som inte kan företräda sig själv har möjlighet att hjälpa till med enklare, vardagliga ekonomiska handlingar. Med anhörigbehörighet behövs inte någon fullmakt för att företräda hen. Du behöver inte skriva några papper för att kunna göra sådana saker. Oftast räcker det med att du visar upp ett familjebevis (kan beställas från Skatteverket) så att de kan försäkra sig om att du är närmast anhörig. Apoteket eller banker brukar dock vilja att man använder deras blanketter för fullmakt (se mer nedan). Den anhörige kan däremot inte köpa eller sälja fastighet eller bostadsrätt, köpa aktier, ge gåvor eller företräda i domstol. Man kan till exempel betala räkningar, teckna hemförsäkring och ansöka om bidrag. Man kan även ansöka om andra stödinsatser, till exempel boendestöd eller hemtjänst.

Som nära anhörig räknas här (i turordning):

  1. make eller sambo
  2. barn
  3. barnbarn
  4. föräldrar
  5. syskon
  6. syskonbarn

Anhörigbehörighet gäller inte om personen sedan tidigare har en god man eller förvaltare.

 

Mer information

Fullmakt: För att ha möjlighet att fortsätta hjälpa sitt barn kan man använda sig av en fullmakt. En fullmakt kan ge en förälder eller någon annan rätt att läsa information och företräda personen i kontakterna med LSS-enheten eller andra myndigheter. Fullmakten kan vara skriftlig eller muntlig. Läs mer om fullmakt här.

God man och förvaltare: Läs mer om god man eller förvaltare här.

Personligt ombud: Läs mer mer om personligt ombud här.

Samtalsstöd: Behöver en ung vuxen samtalsstöd kan man kontakta till exempel en kurator inom habiliteringen, en vårdcentral eller ungdomsmottagning.

Webbplatsen Ung och Asperger: Vänder sig till personer mellan mellan 16 och 25 år som vill få mer kunskap inom autismspektrumet. Det finns också personliga berättelser inom olika livområden som till exempel skola, intressen och fritid samt arbetslivet. Läs mer här (öppnar ungochasperger.se i nytt fönster) 

 

Stöd till närstående

Som förälder eller närstående till vuxna barn med autism är man många gånger en central del i dennes liv. Det är en värdefull förmån men kan också kännas krävande. Behöver man som närstående eget stöd så finns det olika typer av stöd, beroende på vilka behov man har. Anhöriga kan bland annat få stöd via:

  • Vårdcentralen: Här kan man till exempel få hjälp av en kurator eller psykolog med stresshantering och med känslor av oro.
  • Anhörigstöd: Det är socialtjänsten i kommunen som ansvarar för anhörigstödet. Hur stödet är organiserat ser olika ut i olika kommuner. I en del kommuner finns en anhörigkonsulent eller anhörigstödjare som man kan kontakta. På flera håll finns också stödgrupper för anhöriga, där det finns möjlighet att träffa andra i samma situation.
  • Anhörigträffar: Inom vissa av våra distriktsföreningar arrangeras anhörigträffar för medlemmar som är anhöriga till personer med autism. Det finns även möjlighet att vara med och starta upp anhörigträffar själv. Kontakta din distriktsförening om du vill höra mer om vad som gäller på just din ort. Hitta din distriktsförening här.