Skola

 

Att gå i skolan är en rättighet, vilket är fastslaget i såväl grundlagen och skollagen som i FN:s barnkonvention. Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i annan skolform där barnet tas emot, till exempel grundsärskolan. Skolplikten kan dock börja fullgöras direkt i grundskolan eller i grundsärskolan.

Extra anpassningar
Lärare och annan skolpersonal ska uppmärksamma tecken på att en elev är i behov av extra anpassningar, identifiera elevens behov och skyndsamt börja anpassningen i olika lärmiljöer i skolan, exempelvis klassrummet. Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning, är att anse som extra anpassningar.

Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan även, som huvudregel, ingå inom ramen för extra anpassningar. Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven.

Rätt till särskilt stöd
Om en elev har behov av särskilt stöd för att nå målen för utbildningen ska han eller hon ges sådant stöd. Särskilt stöd aktualiseras om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Bestämmelserna om särskilt stöd och åtgärdsprogram gäller grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Det är rektorn som har ansvar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Personalen på skolan är skyldig att anmäla till rektorn om man tror att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Om det på något sätt framkommer att eleven har svårigheter med att nå målen eller har svårigheter med sin skolsituation ska behovet av särskilt stöd utredas. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att kunna nå målen ska sådant stöd ges.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn besluta att skolan upprättar ett åtgärdsprogram (se nedan). Visar utredningen istället att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektorn besluta om att man inte ska upprätta ett åtgärdsprogram. Elev och vårdnadshavare kan överklaga såväl innehållet i ett åtgärdsprogram som ett beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram.

Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Det särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den. Särskilt stöd ska ges i den form eleven behöver. Det kan röra sig om särskilda hjälpmedel, särskilda lärarinsatser, elevvårdande insatser, anpassade lokaler eller stöd av elevassistenter.

Om det finns särskilda skäl får rektorn besluta att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Rektorn kan även besluta om anpassad studiegång. Det innebär att avvikelser görs från den timplan och de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen.

Även barn i förskolan har rätt till särskilt stöd. Om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska barnet ges det stöd som deras speciella behov kräver. Förskolechefen ska utreda behovet av stöd om det framkommer att stöd behövs. Vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

Åtgärdsprogram
Ett åtgärdsprogram ska alltid utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas dock av rektorn.

Åtgärdsprogrammet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten för eleven. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svagheter samt vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Arbetet ska omfatta elevens hela skolsituation. Genom uppföljning och utvärdering kan programmet användas för att bedöma elevens framsteg och framtida behov av stöd.

Åtgärdsprogrammet ska ange de konkreta åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och de ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. Åtgärdsprogrammet är en skriftlig bekräftelse på vilket stöd eleven är i behov av och en beskrivning av de insatser som ska göras.

Innehållet i åtgärdsprogrammet kan överklagas. Anser vårdnadshavaren till exempel att de föreslagna åtgärderna inte ger barnet tillräckligt stöd kan går det att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandenämnden kan säga om eleven borde få mer stöd eller stöd i annan form. I så fall upphävs åtgärdsprogrammet. 

Den individuella utvecklingsplanen, som ska ge alla elever stöd för utvecklingen mot målen, ersätter inte åtgärdsprogrammet. Den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet. Ett åtgärdsprogram kan upprättas när som helst under skolåret så snart det framkommit att eleven behöver särskilt stöd.

Översiktsbild för åtgärdsprogram: Klicka här (pdf-fil)