- Jag blev sorterad i en mall utan att man djupare hade funderat över att det här verkligen var bra, säger Nils. Han tycker att man inte ska behöva kategoriseras för att få stöd, utan att man ska se till individen.   

Nils berättelse är en del av förbundets rapport Förlorade år som granskar livsvillkoren för ungdomar och unga vuxna med autism. Tillsammans fortsätter vi kampen för ett samhälle där alla kan delta, där personer med autism möts med respekt och har bra livskvalitet genom hela livet.