Tilläggsbelopp är en ekonomisk ersättning som ska ges av kommuner till fristående skolor för elever med omfattande behov av stöd. I dag finns det fristående resursskolor som nischat in sig med rätt kompetens om autism eftersom många skolor misslyckas med att skapa en skolmiljö som fungerar för barn och elever med autism då de saknar rätt kompetens för att utforma stöd som fungerar. I praktiken innebär det att de här resursskolorna är helt beroende av att tilläggsbelopp ges för att de ska kunna bedriva sin verksamhet. Nu ser vi en tydlig trend att många kommuner i allt högre utsträckning avslår ansökningar om tilläggsbelopp eller ger avsevärt lägre tilläggsbelopp än tidigare trots att behoven inte förändrats.
Ett exempel är 14-åriga Johanna som har autism. Hon är särbegåvad med en särskild talang för matte. Men Johanna har alltid haft svårt att klara skolmiljön när det blir för intensivt och för många intryck. Den kommunala skolan hon gått i tidigare har inte kunnat anpassas efter hennes behov så hon klarade inte av att vara där. Lösningen blev att söka sig till en fristående resursskola med särskild kompetens om autism. Resursskolan kunde erbjuda både en anpassad skolmiljö och det stöd som Johanna behöver för att kunna delta i undervisningen. Johanna får den efterlängtade platsen på resursskolan men då säger kommunen nej till tilläggsbelopp. Konsekvensen för Johanna är att hon inte haft en skola att gå till på mer än ett år.
I Solna, där Johanna bor, och i en rad andra kommuner har man infört egna riktlinjer för vilka funktionsnedsättningar man betalar ut tilläggsbelopp för. Utöver det har varje kommun egna schabloner för tilläggsbeloppets storlek. I Solnas fall har riktlinjerna skärpts och numera måste resursskolorna minutiöst beskriva varje elevs svårigheter. En resursskola säger att de lägger 15 timmars arbete på varje elevs ansökan om tilläggsbelopp. Men om autism inte längre ingår i kommunens kriterier för att tilläggsbelopp ska medges så spelar de omsorgsfullt skrivna ansökningarna ingen roll. Det blir avslag på nästan alla ansökningar.
Autism- och Aspergerförbundet undrar hur den utbredda och strukturella diskrimineringen av elever med autism kan få fortgå. Skolsituationen för gruppen är mycket svår. Enligt Autism- och Aspergerförbundets senaste skolenkät når endast 37 procent målen i svenska, engelska och matematik. Frånvaron är mycket hög, och ökar varje år. Medvetenheten om hur skolmiljön påverkar elever med autism är särskilt låg.
Flera utredningar har konstaterat att principen med tilläggsbelopp fungerar dåligt och menat att detta behöver utredas vidare. Men ingen utredning har tillsatts. Däremot har Skolverket fått i uppdrag att se över riktlinjerna för tillämpningen av tilläggsbelopp. Vi menar att det långt ifrån räcker.
Autism- och Aspergerförbundet vill därför se förbättrande åtgärder då vi anser att dagens system med tilläggsbelopp spelat ut sin roll. Vi kräver en snabbutredning för bättre alternativ så att en likvärdig utbildning garanteras barn och elever med autism oavsett var de bor och oavsett vilken skola de går i. Kommuners ekonomiska förutsättningar ska aldrig få gå före varje barns rätt till utbildning. Vidare kan staten redan i dag se till att parametern funktionsnedsättning läggs till i det sektorsbidrag som betalas ut till kommunerna.
Gunilla Sundblad
förbundssekreterare, Autism- och Aspergerförbundet
Agneta Söder
skolexpert, Autism- och Aspergerförbundet