Autismspektrumtillstånd

Begreppet autismspektrum är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd med gemensamma begränsningar inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Autismspektrumet omfattar diagnoserna autism, Aspergers syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning.


Liknande symtom
Barnpsykiatern Leo Kanner publicerade i början på 40-talet en artikel där han beskrev en grupp barn med liknande beteendemönster som med ”uttalad brist på känslomässig kontakt med andra människor och intensivt insisterande på enformighet i självvalda och överdrivna rutiner”. Han kallade tillståndet tidig infantil autism.
1944 publicerades barnläkaren Hans Asperger sin första artikel om en grupp barn och ungdomar med ett avvikande beteendemönster. De drag som lyftes fram hos barnen var bland annat naivitet, opassande sociala närmanden, mycket begränsade specialintressen, god grammatik och ordförråd men ett monotont tal, samt en begåvning från medel till över det normala.
Redan här uppmärksammades likheterna mellan Kanners autism och Aspergers syndrom och de båda forskarnas artiklar och den uppmärksamhet de fick blev startskottet för den kommande kunskapsutvecklingen om autism.

I början på 60-talet startade världens första frivilliga organisation för föräldrar och yrkesverksamma inom området autism i England. Från början låg tyngdpunkten på Kanners autism, men man uppmärksammade också barn vars svårigheter inte alldeles överstämde med Kanners autism, men som hade liknande avvikelser och problem.

Varför ett spektrum?
Den brittiska forskaren Lorna Wing och hennes kollega Judith Gould intresserade sig för variationerna av de avvikelser som Leo Kanner beskrivit. På 70-talet genomförde de en studie i en av Londons stadsdelar, på barn som uppvisade svårigheter som påminde om Kanners autism. De fann barn som överensstämde med Kanners autism, men ett än större antal som hade drag av autistiskt beteende, men som på flera punkter avvek från Kanners autism. Tilläggsproblematik och begåvningsnivå varierade mellan barnen, men de hade samtliga allvarliga begränsningar i sin förmåga till socialt samspel, kommunikation och föreställningsförmåga.

Wing och Gould drog slutsatsen att Kanners autism och Aspergers syndrom är undergrupper i ett större spektrum med likartade svårigheter som påverkar social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga, som kan förekomma på alla begåvningsnivåer och som ibland hänger samman med svårigheter inom andra områden, som motorik och olika psykiska och fysiska funktioner.
Wing och Gould myntade då begreppet autismspektrum för att försöka beskriva att avvikelserna inom spektrumet kan uppvisa ett stort antal variationer, med gemensamma bakomliggande likheter.

Wings triad
Det var också Lorna Wing och Judith Gould som i slutet av sjuttiotalet utvecklade den så kallade symtomtriaden, vanligen kallad Wings triad, som beskriver de avvikelser inom framförallt tre områden som personer med diagnoser inom autismspektrumet uppvisar.

  • Frånvaro av eller begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel
  • Frånvaro av eller begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation
  • Nedsatt föreställningsförmåga, vilket innebär begränsningar i beteende, fantasi och intressen.
Teori under utveckling
Autism och närliggande tillstånd har med stor säkerhet funnits mycket längre än man använt termen autism. Det finns dokumenterade studier från tidigt 1800-tal som beskriver enskilda barn med ett autismliknande beteende. Så långt tillbaka trodde man att barnen var besatta eller att det handlade om någon form av trolldom.
Teorierna om autism har genomgått en stark utveckling sedan dess. I slutet av 1800-talet hävdade ledare forskare på området att beteendeavvikelserna var symtom på en barndomspsykos, som ofta benämndes barndomsschizofreni.
De psykoanalytiska teorierna dominerade sedan under lång tid teoribildningen. Man menade att autism var en emotionell störning snarare än en fysisk avvikelse och kunde förklaras av föräldrarnas bristfälliga uppfostran och känslomässiga engagemang i sitt barn. Långt in på 60-talet diskuterades bristande anknytning mellan mamma och barn som en möjlig orsak till barnets avvikande sociala beteende. Något som lett till självförebråelser hos föräldrar till barn med autism.

Lyckligtvis har växande kunskap om hjärnans utveckling och funktioner gett upphov till den insikt man har idag om de bakomliggande orsakerna till autism, nämligen att det handlar om funktionsavvikelser i det centrala nervsystemet, som i sin tur kan bero en mängd olika sjukdomar, kromosomavvikelser och andra orsaker.
Även om kunskapsutvecklingen gått framåt finns det fortfarande en mängd obesvarade frågor som gäller de komplicerade neuropsykologiska sammanhang och processer som tycks ligga bakom de olika tillstånden i autismspektrumet.
Tanken på Kanners autism som en del av ett bredare kliniskt spektrum av tillstånd med olika tilläggsproblematik, men med gemensamma bakomliggande avvikelser är en teori som delas av de flesta auktoriteter på området.

Diagnosmanualer
Det finns två internationella manualer som används vid diagnostisering av tillstånd inom autismspektrumet, DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of mental Disorders, Text Revision), som ges ut av amerikanska psykiatrisällskapet och ICD-10 (International Classification of Diseases) som ges ut av Världshälsoorganisationen. Den sistnämnda används vanligen inom den svenska sjukvården. Manualerna har fastslagna kriterier för olika diagnoser, så att diagnoserna kan ställas på samma grunder, världen över. Det är fortfarande till stor del Kanners beskrivningar och Wings triad som ligger till grund för de kriterier som finns i båda manualerna.

Diagnoserna inom autismspektrumet ligger under den gemensamma rubriken Genomgripande störningar i utvecklingen (eller Genomgripande utvecklingsstörning).

Autistiskt syndrom, även kallat Kanners syndrom, klassisk autism och infantil autism.

Aspergers syndrom, en form av autism hos personer som har en normal begåvning. Aspergers syndrom används ibland synonymt med autism hos personer med begåvning inom normalvariationen (som ibland också kallas högfungerande autism).

Atypisk autism eller autismliknande tillstånd innebär att personen uppfyller många men inte alla kriterier för autistiskt syndrom eller för Aspergers syndrom. Benämningen genomgripande störning i utvecklingen UNS (Utan Närmare Specifikation) används också ibland, men är inte så vanlig på svenska.

Desintegrativ störning, eller Hellers syndrom efter den forskare som först beskrev tillståndet. Tillståndet innefattar svår förlust av färdigheter efter 2 års ålder.

Retts syndrom är en funktionsnedsättning som kan medföra autismsymtom. Syndromet är placerat tillsammans med ovanstående diagnoser i diagnosmanualerna. De flesta forskare är dock ense om att Retts syndrom inte hör hemma inom autismspektrumet, bland annat därför att det även ger fysiska symtom.

Autistiska drag är inte en diagnos, utan används ibland som tillägg till annan diagnos när symtom inom autismspektrumet finns men inte så att kriterierna för en autismspektrumdiagnos uppfylls.

Text: Monica Klasén McGrath
Faktagranskning: Vivian Nordin,


Källor:

Frith, U
. Autism - Explaining the Enigma. Blackwell Publishing, 2003

Gillberg, C. Peeters, T. Autism - Medicinska och pedagogiska aspekter, Cura förlag, 2001

Gillberg, C. Coleman, MThe Biology of the Autistic Syndromes, Cambridge University press, 2000

Wing L. Autismspektrum, Cura förlag, 1998

www.autismforum.se