Socialstyrelsen har för första gången utvärderat de nationella riktlinjerna för vård vid adhd och autism. Utvärderingen visar på omfattande brister och stora regionala skillnader. Implementeringen går trögt inom många verksamhetsområden, inte minst primärvård, elevhälsa och övriga kommunala verksamheter. Många gånger uteblir viktiga tidiga insatser i väntan på diagnos, även när stödbehoven är kända.
– Det råder konsensus om vikten av tidiga insatser och lagstiftningen är många gånger utformad så att behov, snarare än diagnos, ska utgöra grunden för stöd. Tyvärr efterlevs inte alltid detta, säger Johanna Carnvik Schöier, intressepolitisk utredare på Autism Sverige.
Uteblivna tidiga insatser kan få långtgående konsekvenser. När insatser dröjer i skolan kan de leda till sämre skolresultat och pålagringar som psykisk ohälsa, vilket i sin tur riskerar leda till svårigheter i övergången till vuxenlivet. Socialstyrelsens utvärdering visar att sysselsättningen bland autistiska personer utan intellektuell funktionsnedsättning ligger på omkring 30 till 40 procent.
– Det här är jätteallvarliga siffror. De vittnar om att vård- och stödinsatser inte fungerar, men de stora skillnaderna jämfört med personer med adhd visar också att autistiska personer möter unika hinder på dagens arbetsmarknad. Då räcker det inte att vända blicken mot stödet till den enskilda individen, utan vi måste också vända den mot arbetsmarknaden. Det är ett monumentalt misslyckande att arbetsmarknaden inte bättre tillvaratar den kompetens som finns i den här gruppen, avslutar Johanna Carnvik Schöier.