Eleven påbörjade högstadiet med goda betyg i alla ämnen, men under de följande åren försämrades resultaten kraftigt och frånvaron ökade. Bristande stödinsatser gjorde att eleven till slut blev underkänd i flera ämnen.
Tingsrättens dom understryker vikten av att anpassningar och stöd utgår från elevens faktiska behov. Lagkraven att skyndsamt utreda stödbehov och att upprätta åtgärdsprogram, där insatser dokumenteras, följs upp och utvärderas, fyller en viktig funktion.
– Det ligger just nu ett antal politiska förslag som syftar till att minska lärares dokumentationsbörda. På sätt och vis går det att förstå att det finns sådana behov, men samtidigt visar denna dom hur otroligt viktigt det kan vara att man formaliserar arbetet med anpassningar och stöd så att det faktiskt kan svara mot elevers individuella behov, säger Johanna Carnvik Schöier, intressepolitisk utredare på Autism Sverige.
I domen konstateras att det i det aktuella fallet hade krävts relativt enkla åtgärder, som att informera eleven i förväg om lektionsupplägg, för att möta elevens stödbehov. Johanna Carnvik Schöier fortsätter:
– Det här är intressant eftersom det visar att det inte alltid krävs resursintensiva insatser för att göra stor skillnad för enskilda elever. Här ser man att skolan hade kommit långt med en vilja till förståelse, lite mer flexibilitet och välfungerande rutiner i arbetet med anpassningar och stöd. Det blir ett klockrent exempel på hur små insatser här och nu gör stor skillnad på lång sikt.
För skolor och huvudmän innebär domen ett tydligt budskap. Stödinsatser ska inte bara erbjudas utan också utredas, dokumenteras och anpassas – så att de faktiskt blir träffsäkra för den enskilda eleven.
Läs mer här:
Stockholms tingsrätt slår fast: Flicka med autism diskriminerades (öppnas i nytt fönster)