Att människor aktivt söker sig till vården för att få en autismdiagnos omprövad väcker viktiga frågor. Varför upplever vissa att diagnosen är något de behöver bli av med? Och vilka konsekvenser får det när en diagnos, som från början var tänkt att ge stöd, i stället upplevs begränsa människors möjligheter?

Diagnosen kan bli en begränsning

För många av deltagarna i studien var diagnosen till en början betydelsefull. Den gav en förklaring till svårigheter och kunde ge möjligheter till stöd och ökad förståelse från omgivningen. Med tiden upplevde vissa att diagnosen blev en begränsning. En del upplevde att de utvecklat strategier för att hantera vardagen, hittat miljöer där de fungerade bättre eller inte längre kände igen sig i sin tidigare diagnos.

Forskarna beskriver detta som diagnostisk klistrighet, att en diagnos kan fortsätta att påverka en människa långt efter att omständigheterna förändrats.

Andra deltagare menar att deras svårigheter under uppväxten kan ha haft andra förklaringar.

Det är viktigt att komma ihåg att studien undersöker erfarenheter hos personer som själva har sökt omprövning. Resultaten kan därför inte generaliseras till alla med autism. För många är diagnosen en viktig del av förståelsen av sig själva och en förutsättning för att få rätt stöd.

Autismdiagnoserna har ökat

I en ny rapport från Socialstyrelsen framgår att autismdiagnoserna har ökat markant under en längre tidsperiod.

Samtidigt visar rapporten att utvecklingen av nya autismdiagnoser ser olika ut i olika åldersgrupper. Sedan 2023 har antalet nya diagnoser planat ut eller minskat i flera grupper, medan det fortsatt öka i andra.

Socialstyrelsen lyfter också vikten av att utredningar är tillräckligt breda för att uppmärksamma andra möjliga förklaringar till symtom och eventuell samsjuklighet.

Förändrade krav i skola och samhälle kan också vara en del av förklaringen till att fler får neuropsykiatriska diagnoser som autism.

 

Det är samhällets inställning som måste förändras

För Autism Sverige är det viktigt att personer med autism får rätt förutsättningar att leva ett gott och självständigt liv. En diagnos ska kunna vara en väg till förståelse, stöd och anpassningar, inte en anledning till att människor begränsas eller stängs ute från möjligheter, till exempel på arbetsmarknaden.

Att personer vill bli av med sin autismdiagnos behöver tas på allvar. Det måste vara möjligt att få en individuell bedömning och att bli bemött utifrån sina faktiska förutsättningar, behov och förmågor. En diagnos ska inte ensam avgöra vad en människa kan eller får göra.

Samtidigt får möjligheten att ompröva en diagnos aldrig bli ett krav för att slippa diskriminering eller få tillgång till ett arbetsliv och samhälle på lika villkor. Den som har autism ska kunna få stöd och anpassningar utan att behöva ifrågasätta eller avsäga sig sin diagnos.

Det är samhällets inställning, regler och bristande anpassningar som måste förändras, inte människors diagnoser.

Målet måste vara ett samhälle där människor med autism får möjlighet att vara sig själva, få det stöd de behöver och delta på lika villkor, med eller utan en diagnos.

Läs mer här: 

Nyhet: Färre nya fall av depression och ångest – men adhd fortsätter öka

Rapport: Lägesbild av vanliga psykiatriska diagnoser bland barn och unga vuxna