Lovette Jallow är jurist och arbetar mot rasism och förtryck i organisationen Action for Humanity. Hon föddes i Gambia i Västafrika och flyttade med sin familj till Sverige när hon var elva år.
Efter några månader hade hon lärt sig svenska. I högstadiet kunde hon prata fem språk och fick hjälpa sina svenska klasskamrater med skoluppgifter. Hon blev mobbad för sin hudfärg och reagerade med att berätta för dem om rasism och människors lika värde.
När Lovette var drygt tjugo år fick hon diagnoserna autism och adhd. Hon flyttade till England för att studera fastighetsjuridik. För några år sedan kom hon tillbaka till Sverige.
Mångdubbelt utsatt
Som svart afrosvensk muslimsk kvinna med autism utsätts Lovette för flera sorters diskriminering och hat. Hon är övertygad om att hon haft svårare att få autismdiagnos och insatser som en följd av rasismen och vithetsnormen i samhället.
– Det kändes som att de såg mig som en dryg person med attitydproblem och inte som en sårbar och kämpande person. Konstigt nog tror en del inte att vi svarta kan ha autism.
Forskning, evidens och diagnoskriterier för autism baseras på vita pojkar och män. Det innebär att både kvinnor och svarta personer har svårare att få diagnos och stöd.
Många ser invandrare som en homogen grupp men sanningen är att det är stor skillnad på att vara helsvart från Afrika och att ha en ljusare brun färg och komma från exempelvis Asien. Rasism är inte bara vitas hat mot svarta utan även brunas hat mot svarta. Det kallas antisvarthet och colorism.
– Ju mörkare man är desto mer utsatt blir man, säger Lovette.
Hon fick utmärkelsen Årets nätängel 2018 för att ha stöttat personer som utsatts för näthat. Hon har själv blivit utsatt för sådant hat. Då har hon alltid polisanmält och varit noga med sin säkerhet genom att anlita jurister som samlat bevis. Lovettes mamma hjälper henne att rensa bort hatbrev i mejlen och blockera hotfulla personer.
År 2019 fick Lovette Raoul Wallenbergpriset för sitt arbete mot rasism och diskriminering. Organisationen Action for Humanity grundade hon 2017 i samband med att slavhandel med flyktingar uppmärksammades i Libyen. Organisationen utbildar om rasism och diskriminering och stöttar utsatta individer juridiskt, ekonomiskt och socialt. Det ordnas exempelvis mötesplatser för svarta ungdomar med och utan funktionsnedsättningar
Autism som framgångsfaktor
Lovette tror att hon delvis har sin autism att tacka för sina framgångar. Utan hennes autism hade hennes arbete mot rasism sett annorlunda ut.
– Jag hade säkert varit mer rädd för att skapa dålig stämning. Min autism gör att jag inte kan hålla tyst. Jag är aldrig rädd för dålig stämning när jag står upp för mina medmänniskor!
År 2020 gav Lovette ut boken Främling i vita rum. Det är en bok om hennes liv och om rasismen i samhället och där hon också skriver om sin autism.
Hennes första bok, Black Vogue: Skönhetens nyanser, kom 2016. Det är Sveriges och Europas första bok om skönhetsvård och smink för de som har svart och brun hudfärg. Förutom skönhetstips innehåller den också personliga berättelser om att leva i ett samhälle präglat av vithetsnormen, en skönhetsnorm som påverkar mångas självkänsla negativt.
Kamp för att passa in
Lovette har bra självförtroende. Men så har det inte alltid varit. Som ung märkte hon att andra tyckte att hon var underlig och hon kände att hon behövde lära sig att passa in för att bli accepterad.
– Jag passade inte in bland svarta, bruna eller vita personer. Jag var inte lika social som andra och kunde inte relatera till dem som de relaterade till varandra.
Lovette hanterade sitt utanförskap genom att ära sig smälta in på ytan. Hon försökte bete sig som andra, använda samma slang och klädstil och dela deras intressen.
– Jag härmade dem och lade band på mina konstigheter. Ansträngde mig för att inte gunga när jag var stressad.
Kampen för att försöka passa in tog till slut för mycket kraft och hon valde att istället vara för sig själv. Hela sitt liv har hon känt sig utanför på olika sätt. I Gambia för att hon tillhörde en rik familj och blev hämtad från skolan av en chaufför. I Sverige för att hon var svart och intresserad av nordisk mytologi. Att läsa om asatron blev hennes sätt att lära sig svenska och guden Freja blev hennes favorit.
I skolan satte Lovette mycket höga krav på sig själv och sina studieresultat. Till slut blev hon utbränd. Hon trodde att hon var deprimerad och sökte hjälp. Det ledde till att hon fick diagnoserna autism och adhd.
Då var hon drygt 20 år och fick terapi parallellt med utredningen för att hantera sin ångest. Det tog tio år innan hon helt accepterade sin autism.
– Det var svårt att hantera när min svarta identitet korsades med autismidentiteten. Det fanns inga böcker om personer med autism som såg ut som mig. Inga svarta. Inga muslimer.
Berättade och fick förståelse
Nu sätter hon gränser istället för att försöka passa in. Hon pratar bara om sådant hon är bekväm med. Efter att ha accepterat och berättat om sin autism får hon mer förståelse från vänner och familj.
– Det är lättare att förklara varför jag inte vill kramas, har svårt för ögonkontakt, stimmar med händerna när jag är glad och har extra stort behov av struktur och planering.
Som offentlig kämpe för antirasism har Lovette blivit kontaktad av många människor som vill diskutera med henne. En del med autism.
– De vita personer jag har träffat med autism och antisvarta åsikter har varit mer öppna för att ompröva sina uppfattningar jämfört med de utan autism.
Nu har Lovette trappat ner sitt arbete som aktivist men fortsätter kämpa för antirasism som folkbildare och föreläsare.
– Jag klarar inte av livet som offentlig aktivist längre. Jag blev mörbultad mentalt och fysiskt av all publicitet och uppmärksamhet. Jag kommer alltid att vilja hjälpa andra men mindre offentligt. Jag frågar om Lovette har tips till andra svarta som tror att de har autism.
– Prata med dina anhöriga. Be om en diagnosutredning. Sök förebilder bland andra svarta med autism.
TEXT: Hanna Danmo
FOTO: Landry Masala
Artikeln har varit publicerad i Tidningen Autism nummer 1 2021