LSS lättläst

LSS är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
LSS är en viktig lag för personer med autism och Aspergers syndrom.

LSS ger rätt till stöd och service
till personer med stora funktionsnedsättningar
så att de kan leva som andra.
Lagen ger personerna rätt att
få stöd av landsting och kommun
och personer kan överklaga om de inte får att LSS-stöd
som de tycker att de har rätt till.

LSS är en extra lag och människor med rätt till stöd enligt LSS
har samma rättigheter som andra
i andra lagar, till exempel socialtjänstlagen och
Hälso- och sjukvårdslagen.

Dessa har rätt till stöd enligt LSS

1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism.

2. Personer som i vuxen ålder har fått en hjärnskada
efter en olycka eller en sjukdom.
Hjärnskadan gör att de har stora svårigheter att förstå.

3. Personer som har andra stora funktionsnedsättningar,
och som behöver mycket stöd
för att leva ett bra liv.
Personerna ska inte ha fått funktionsnedsättningen
för att de är äldre.

Det viktiga i lagen
Alla ska kunna leva som andra
även om de har en funktionsnedsättning.
Barn och ungdomar ska leva som andra barn
och få träna och lära sig.

Vuxna ska få det stöd de behöver
och kunna bestämma över sina liv
så mycket som möjligt.

Familjer med barn med funktionsnedsättning
ska kunna leva tryggt.
Ungdomar ska kunna bli vuxna och leva ett fritt liv.
Vuxna ska kunna vara med sin familj
så som vuxna är.

Alla ska få information om stöd
så att de kan bestämma om sina liv.
Alla som ger stöd enligt LSS ska visa respekt
för varje persons rätt att bestämma
och för personens privatliv.


Om stöd

De som har rätt till stöd enligt LSS ska få stöd
så att de kan leva som andra i den åldern.
De ska inte kunna få stöd på något annat sätt.

Personerna ska få stöd så länge de behöver det
och alla som ger stöd ska samarbeta.
Det måste vara tryggt för personen.
Stödet ska passa just den personen
och vara lätt att få.


Stöd enligt LSS

1. Råd och stöd
Råd och stöd kan vara stöd av kurator, psykolog, arbetsterapeut
eller andra experter
som vet hur det är att leva med en funktionsnedsättning.

2. Personlig assistent
En personlig assistent hjälper en särskild person
som har stora funktionsnedsättningar
och som behöver mycket hjälp för att kunna klara
sig i vardagslivet.

Personerna kan behöva hjälp med detta:

• Hjälp med att duscha och tvätta sig

• Hjälp med att äta

• Hjälp med att klä av sig och på sig

• Hjälp med att prata med andra

• Annan slags hjälp
som bara den kan ge
som har stora kunskaper om
personer med funktionsnedsättning.

Det står i LSS att det är viktigt att kunna vara med och bestämma
om sitt stöd.
Därför ska personer kunna vara med och bestämma
vem som ska vara deras assistent

Kommunen betalar för assistenten
om personen behöver assistent mindre än 20 timmar i veckan.
Försäkringskassan betalar assistansersättning till dem
som behöver assistent mer än 20 timmar i veckan.
Då gäller Lagen om assistansersättning, LASS.

Kommunen, privata företag och kooperativ
kan anställa personliga assistenter
eller så kan personen själv
bli arbetsgivare åt sina assistenter.

De som är över 65 år kan inte
söka om personlig assistent
men de som redan har personlig assistent
får ha den kvar.

3. Ledsagarservice
En ledsagare hjälper en person
att besöka vänner, resa, göra något på fritiden
och träffa andra människor.
Det är en personlig hjälp
som passar just den personen.

4. Kontaktperson
En kontaktperson ska ge hjälp
så att en person med funktionsnedsättning
kan träffa andra och ha en bra fritid.

Kontaktpersonen ska vara som en vän,
någon att prata med och umgås med,
gå ut och fika med och gå på bio.

En kontaktperson kan också hjälpa en person
med att prata med myndigheter.

5. Avlösarservice i hemmet
Föräldrar eller andra släktingar
med barn eller ungdomar med funktionsnedsättning
har rätt till avlösarservice.
Då kommer en person hem och hjälper till
så att föräldrarna kan gå hemifrån, vara med syskonen
och göra sådant de inte kan göra annars.

6. Korttidsvistelse
En person med funktionsnedsättning
kan få nya upplevelser och omväxling
i ett korttidshem, i en stödfamilj
eller på ett läger eller en kurs.
Föräldrarna eller släktingarna
kan göra sådant de annars inte kan göra.

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Skolungdomar över 12 år kan behöva hjälp
med att vara någonstans före och efter skolan och under loven.

8. Familjehem eller bostad med särskild service
för barn och ungdom

Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar
ska kunna bo i familjehem,
om de inte kan bo hos sina föräldrar.
Då bor de i en annan familj.
De kan också bo i en bostad med särskild service
tillsammans med andra barn och ungdomar
med funktionsnedsättning.

9. Bostad med särskild service för vuxna
En servicebostad är en vanlig bostad
där det finns service och vård hela dygnet.

En gruppbostad är flera lägenheter
i olika slags hus.
Det finns ett rum där alla kan träffas.
Alla kan få vård och service
alla tider på dygnet.
Personer som behöver mycket hjälp av personal hela tiden
kan bo i en gruppbostad.

Personer som behöver mycket hjälpmedel hemma
och en handikappvänlig bostad har rätt till en särskilt anpassad bostad.
Personerna får hjälp av till exempel en personlig assistent
eller ledsagare.

10. Daglig verksamhet
Daglig verksamhet är till för vuxna,
som har en utvecklingsstörning,
autism eller som har fått en hjärnskada som vuxen
och som inte har arbete eller utbildar sig.

Daglig verksamhet är något att göra på dagarna
som är intressant.
På en daglig verksamhet träffar personerna andra
och kommer ut.
Det är inte ett riktigt arbete.


Rätt att flytta
När en person vill flytta till en annan kommun
ska kommunen som personen vill flytta till
redan före flytten tala om
vilka stöd personen har rätt till och kommer att få.


Individuell plan enligt LSS
En person har rätt att få en individuell plan
om personen har rätt till stöd enligt LSS.
Det är en egen plan
där det står vilket stöd personen ska ha
och hur alla ska samarbeta om det.

Planen gör att personen kan bestämma om sitt stöd.
De som bestämmer om stödet
ska tänka på vad en person behöver
och har rätt till.
De ska också tänka på att stödet blir bra
och på att alla samarbetar.

En gång om året ska personen kunna skriva om sin plan
och hela tiden kunna undersöka om den fungerar
så som alla tänkte.


Ansökan och information
Personen måste själv be om stöd enligt LSS.

Kommunen ska informera om LSS
och tala om vilka som har ansvar
för de olika stöden.
Personerna ska själva förstå informationen.

Personerna kan söka om stöd
genom att prata med någon som har ansvar.
Ansökan måste inte vara skriftlig.


Avgifter

Stöd enligt LSS ska vara gratis.
Kommunen får ta ut en avgift för bostad och
för något personerna gör på sin fritid.

Avgiften får inte vara högre
än vad stödet kostar för kommunen.

Avgiften får inte vara så stor
att personen inte kan leva ett bra liv.

En familj ska betala mat, kläder och för fritiden
om deras barn är under 18 år och
bor i till exempel ett familjehem
eller korttidshem.


Överklaga
En person kan överklaga
om personen tycker att den inte fått det stöd
personen har rätt till.
Personen måste skriva sin överklagan.
Personen har rätt att få hjälp
med att överklaga.

En domstol ska bestämma
om personen har rätt till stödet.
Personen har rätt att få veta varför
domstolen sagt ja eller nej.

Personen kan överklaga till flera domstolar
om den första säger nej.

Anmäla något fel
Personal och andra måste anmäla
om de märker att något LSS-stöd skadar en person allvarligt.
Det kan vara i bostäder, på daglig verksamhet
och liknande och det gäller också
när ett företag sköter det.

Personalen ska anmäla till Socialstyrelsen
om inte de som har ansvar har försökt rätta till felet.

Kontroll av LSS
Kommunen har ansvar för att följa LSS.
Det gäller också när företag sköter
något stöd enligt LSS.
Kommunen har rätt att kontrollera
hur ett företag sköter ett LSS-stöd.

Socialstyrelsen kan kontrollera allt LSS-stöd
och ge regler till kommuner och landsting,
som måste rapportera till Socialstyrelsen
om de har beslutat om ett stöd
som sedan personen inte fått.