Rebecca Tarabay, tidigare förbundsjurist på Autism Sverige, ger en introduktion till lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I filmen redogörs för paragraferna 1, 5 och 6. I filmen ges även kortfattad information om LSS-verksamhetens mål och kvalitet.
Vem har rätt till LSS?
För att ha rätt till en LSS-insats krävs att du tillhör en av lagens tre personkretsar. Har du diagnosen autism tillhör du personkrets 1.
- Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
- Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
- Personkrets 3: Personer med andra bestående fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. Funktionshindret ska förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därför kräva ett omfattande behov av stöd eller service.
Rättighetslag - LSS beskriver vad du har rätt till. Du ska också kunna påverka vilket stöd och vilken service du får. En LSS-insats är alltid frivillig.
Pluslag - LSS är en så kallad pluslag. Det innebär att insatser med stöd av LSS inte får inskränka på de rättigheter som du kan ha enligt till exempel socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen. LSS ska även säkerställa rätten till insatser när stödet enligt andra lagar är otillräckligt.
Insatser enligt LSS
I LSS finns tio olika typer av stödinsatser. Läs mer om dem här.
Ansöka om LSS
För att kunna få en LSS-insats behöver du göra en ansökan. Läs mer om hur du ansöker och vad som händer sedan.