Asperger syndrom/HFA

 

Asperger syndrom/HFA

Asperger syndrom/HFA anses vara en lindrig form av autism eller som autism hos normal- eller välbegåvade personer. Det har kommit att bli en allmänt accepterad beteckning för funktionshinder hos personer med i regel normal begåvning och med följande svårigheter:

  • begränsad förmåga till socialt umgänge
  • begränsade intressen
  • tvångsmässighet och speciella rutiner
  • tal-, språk-, och kommunikationsproblem
  • motorisk klumpighet

Personer med Asperger syndrom skiljer sig i allmänhet inte utseendemässigt från andra, vilket gör det svårt för omgivningen att förstå deras avvikande beteende. De blir ofta missförstådda och uppfattas som egocentriska eller ouppfostrade. Trots normal intelligens har de stora brister vad gäller:

  • förmåga till inlevelse
  • förmåga att få sammanhang och mening i sina upplevelser
  • förmåga att organisera sin tillvaro

Detta leder framför allt till problem i kontakten med andra människor, men också till stora generella anpassningsproblem och svårigheter att klara av vardagens, skolans och yrkeslivets krav.

Problemen visar sig tidigt och präglar personen genom hela livet. Enligt undersökningar har minst 4 per 1 000 grundskolebarn Asperger syndrom. Det är betydligt vanligare hos pojkar än flickor. Orsaken är ofullständigt känd, men ärftliga faktorer tycks vara betydelsefulla.

Det råder stor enighet bland forskare att psykosociala eller speciella upplevelser i barndomen inte orsakar Asperger syndrom.

Någon egentlig behandling finns inte. Däremot kan mycket göras med stödjande insatser. En tidig diagnos, noggrann information till alla berörda utgör grunden för det långsiktiga habiliteringsarbetet. Med hjälp av dessa insatser under uppväxttiden lär sig många att fungera relativt väl och klara ett förhållandevis självständigt vuxenliv. Ett tidigt målinriktat stöd kan också minska risken för att ungdomar och vuxna med Asperger syndrom ska utveckla depressioner och andra psykiatriska problem.

Namnet kommer från den österrikiske barnläkaren Hans Asperger. 1944 beskrev han en grupp barn med anpassnings- och kommunikationsproblem samt speciella intressemönster. Aspergers arbete uppmärksammades i början 1980-talet av den engelska barnpsykiatern Lorna Wing.

Källa: Riksföreningen Autisms faktablad

Att tänka på inför skolstarten

Samarbete-föräldrar, elev-skola

  • Samtala med föräldrar och elev, helst innan terminsstart
  • Lyssna till föräldrarnas berättelse om elevens speciella behov och svårigheter. Ha en fortlöpande dialog med föräldrar och elev.
  • Möten med all berörd personal, tillsammans med föräldrarna, för regelbunden uppföljning och utvärdering.
  • Ge föräldrarna en planering av varje ämne där det framgår vad man ungefär skall göra och under vilken tidsperiod det skall ske. Föräldrarna får då möjlighet att se vad som eventuellt kan bli svårt för eleven och kan därigenom hitta lösningar innan problem uppstått

Planering av skolans arbete

  • Planera i god tid och delge föräldrar och elev planeringen. Lyssna till deras synpunkter.
  • Skaffa kunskap om funktionshindret Asperger syndrom.
  • Ge alla som arbetar på skolan information om funktionshindret av sakkunnig person.
  • Tydliggörande pedagogik, där eleven vet
    1. vad som skall göras
    2. hur det skall göras
    3. var det skall göras
    4. hur länge det skall göras
    5. vad som händer sedan
  • Många elever kan behöva hjälp och stöd av en personlig assistent, eventuellt elevassistent.
  • Extra läxhjälp i hemmet kan vara befogat.
  • Erbjud klasslärare och assistent kvalificerad handledning.

Innan eleven börjar skolan

  • Visa eleven hur man hittar till olika nyckelpersoner. Förklara även vad dessa har för funktioner.
  • Alla lokaler bör visas. Förklara eventuell numrering av lektionssalar. Använd gärna en karta över lokalerna.
  • Välj elevskåp med lämplig placering för att undvika trängsel och stress. Eleven bör inte dela skåp med någon annan elev.
  • Ge eleven nyckel till toaletten om den är låst.
  • Ge eleven skolkatalog några veckor innan skolstart.
  • Ha tydlig genomgång av skolans regler och bestämmelser. Skriv ner dem så att eleven kan ha dem.

Bemötande och förhållningssätt

  • Tala korrekt, var rak i dialogen och koncis i din information, undvik metaforer. Dessa elever tänker ofta mycket konkret.
  • Lämna konkret, helst visuell information om ändringar i schema, lärarbyten m m.
  • Förklara schemat. Skriv ett individuellt schema för eleven.
  • Försök få eleven att använda kalender att skriva upp läxor, prov, möten, vad som skall göras osv.
  • Kontrollera att eleven förstått vad läxorna handlar om. Se även till att eleven uppfattat instruktioner vid test och prov.
  • Prata regelbundet, enskilt med eleven om skolsituationen.
  • Uppmuntra och ta tillvara på elevens starka sidor. Bygg vidare på dem.
  • Ha reservarbete tillgängligt när eleven hamnar i en undervisningssituation som blir för svår.
  • Reservarbete kan även användas om eleven blir klar för tidigt och på så sätt undviker man att eleven måste vänta vilket generellt är svårt för dessa elever.
  • Arbetsformer som temaarbeten, grupparbeten, uppsatsskrivning och friskrivning är mindre lämpliga arbetsformer. Om dessa måste användas se till att eleven verkligen vet vad som förväntas i situationen. En del elever med Asperger syndrom tycker att muntliga redovisningar i grupp är svårt, erbjud dessa möjlighet till skriftliga redovisningar.
  • Se till att det finns en plats där eleven kan få gå undan och vara ostörd. Denna plats kan användas både i skolarbetet och på raster m m.
  • Ibland kan det vara motiverat med stödtimmar eller möjligheter att arbeta en till en med eleven.
  • Ibland finns ingen bra lösning på en situation, vid dessa fall kan det vara bättre att befria eleven från deltagande, givetvis i samråd med föräldrar.
  • Information till klasskamrater om vad funktionshindret innebär, och om varför det kan tyckas att eleven ibland särbehandlas. Denna information skall bara ges om eleven själv ifråga går med på det. Om eleven är emot det bör man dock förklara fördelarna av informationen

Källa: Skolan kan göra mycket mer! Asperger syndrom - ett allvarligt kommunikationshinder, Ulla Clauson och Barbro Johansson, Göteborg Riksföreningen Autism