Diagnoskriterier

Det finns två internationella diagnosmanualer som används vid diagnostisering av tillstånd inom autismspektrumet. DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of mental Disorders, Text Revision), som ges ut av amerikanska psykiatrisällskapet och ICD-10 (International Classification of Diseases) som ges ut av Världshälsoorganisationen. Manualerna har fastslagna kriterier för olika diagnoser så att diagnoserna kan ställas på samma grunder världen över.

Diagnoskriterierna för desintegrativ störning i ICD-10
Kod: F84.3

En form av genomgripande utvecklingsstörning som inträder efter en period med helt normal utveckling och som visar sig som en tydlig förlust av tidigare förvärvade färdigheter inom ett flertal områden inom loppet av några få månader. Tillståndet ledsagas av förlust av intresse för omgivningen, stereotypa repetitiva rörelser och en autismliknande störning av socialt samspel och kommunikation. I några fall kan tillståndet sättas i förbindelse med encefalopati, men diagnosen ska ställas på beteendemanifestationer.

Innefattar:
Dementia infantilis
Desintegrativ psykos
Hellers syndrom
Symbiotisk psykos.

Tilläggskod kan användas för att identifiera varje associerat neurologiskt tillstånd

Utesluter:
Retts syndrom 

Diagnostiska kriterier:

A. Synbarligen normal utveckling upp till minst 2 års ålder. Närvaro av normala, åldersadekvata färdigheter vad gäller kommunikation, sociala relationer, lek och adaptivt beteende vid 2 års ålder eller senare krävs för diagnos.

B. Definitiv förlust av tidigare tillägnade färdigheter omkring tidpunkten för störningens debut. Det krävs en kliniskt signifikant förlust av färdigheter (inte bara bristande användning av dem i vissa situationer) inom minst två av följande områden:

1. språkförståelse och språklig uttrycksförmåga;
2. lek;
3. sociala färdigheter eller adaptivt beteende;
4. kontroll över blåsa och tarm;
5. motoriska färdigheter.

C. Kvalitativt avvikande social funktion inom minst två av följande områden:

1. kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion (av samma typ som vid autism);
2. kvalitativa avvikelser i kommunikation (av samma typ som vid autism);
3. begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter, även inkluderat motoriska stereotypier och manér;
4. en allmän förlust av intresse för saker och omgivningen.

D. Störningen kan inte hänföras till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar, förvärvad afasi med epilepsi elektiv, Retts syndrom eller schizofreni.

(Källa: www.autismforum.se, The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders. Diagnostic criteria for research. WHO, Geneva 1993
Översättare: Eric Zander)

 

Diagnoskriterierna för desintegrativ störning i DSM-IV-TR
Kod: 299.10

A. Synbarligen normal utveckling under åtminstone de två första levnadsåren, vilket visar sig i åldersadekvat förmåga till verbal och icke-verbal kommunikation, social interaktion, lek och adaptivt beteende.

B. Kliniskt signifikant förlust av tidigare inlärda färdigheter (före 10 års ålder) inom minst två av följande områden:

1. språkförståelse och språklig uttrycksförmåga
2. sociala färdigheter eller adaptivt beteende
3. kontroll över blåsa och tarm
4. lek
5. motoriska färdigheter

C. Abnorm funktion inom minst två av följande områden:

1. kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion (t ex försämrat icke-verbalt beteende, oförmåga att skaffa sig vänner, brist på social eller emotionell ömsesidighet)
2. kvalitativt nedsatt kommunikativ förmåga (t ex försenad talutveckling eller avsaknad av tal, oförmåga att inleda eller upprätthålla samtal, stereotyp språkanvändning med många upprepningar, brist på variation i fantasilekar)
3. begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteenden, intressen och aktiviteter, även inkluderat motoriska stereotypier och manér

D. Störningen förklaras inte bättre med någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller med schizofreni.


Källa: www.autismforum.se, American Psychiatric Association (APA). (2002). MINI-D IV : diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR (J. Herlofson, Övers.)