Är missbruk hos personer med autism vanligt?
– Vad jag vet finns inga siffror på det, men mörkertalet är stort. När jag arbetade som kbt-terapeut på behandlingshem upptäckte jag att många som behandlades för missbruk också hade en funktionsnedsättning som autism, adhd eller add. Ofta hade de fått insikt om sin problematik sent i livet. Under uppväxten och det tidiga vuxenlivet hade de aldrig fått rätt stöd och bemötande, utan tidigt hamnat utanför och hittat andra, inte så konstruktiva sätt att hantera sina problem på.
Vad utmärker ett autistiskt missbruk?
– Det ser givetvis olika ut och man ska vara väldigt försiktig med att generalisera, men det går att se några tendenser. Autistiska personer kan till exempel ha en sårbarhet för psykisk ohälsa som inte upptäcks så lätt. Kognitiva och sociala svårigheter gör att de inte berättar om psykiska svårigheter för omgivningen, utan hanterar problemen genom att självmedicinera med alkohol eller droger.
– En annan aspekt är den som har autism kan ha lätt att hamna i ett rituellt beteende. Om ritualen, som innebär en daglig trygghet, består i missbruk kan det vara ännu svårare att ta sig ur det än för andra.
Hur fungerar vården för de här personerna?
– Det finns en stor kunskapsbrist på många håll. Inom öppenvården finns liten erfarenhet av de här patienterna. Ofta har ingen upptäckt autismen och därför inte kunnat ge rätt stöd och vård. Det här beror mer på ett systemfel än på att det finns personal inom vården som inte gör sitt jobb. Personer med autism och missbruk bollas mellan vård och LSS, därför att det inte finns någon som har kunskap om hela problematiken och kan ta ett helhetsansvar.
Vad är viktigast för omgivningen att förstå när det gäller autism och missbruk?
– Att de här människorna behöver samma behandling mot missbruk som alla andra, men att den måste anpassas så att de kan ta den till sig. En lugn och trygg miljö är en absolut förutsättning. Man måste jobba extra mycket med miljön för att skapa förutsägbarhet och hjälpa patienterna att hantera stress.
– Något jag lärt mig i min roll som kbt-terapeut är hur viktigt det är att anpassa mitt språk och göra behandlingsmodellerna möjliga att förstå för personer med kognitiva funktionsvariationer. Annars går det inte att motivera dem att genomgå behandling.
Hur ser möjligheterna till behandling ut?
– De behandlingsalternativ mot missbruk som finns idag är till för alla. Jag känner inte till att det finns någon särskild missbruksbehandling för personer med autism som bekostas med offentliga medel.
Vad är viktigast för att stödet ska fungera bättre?
– För det första att vården, som bedriver behandling, får en helhetssyn på människan. Det går inte att ta ut en liten del, till exempel missbruk, och tro att man kan behandla den utan att ta hänsyn till resten.
– För det andra att personalen inom LSS, som inte ska driva behandling, får de kunskaper och verktyg de behöver för att stötta under behandlingen och undvika återfall i missbruk. Jag möter så många kompetenta och engagerade personer inom LSS som verkligen vill hjälpa, men som saknar verktygen. Behandling, bemötande och pedagogik handlar om samma sak: att ge människor ett värdigt liv.
Hur ser du på framtiden?
– Jag är hoppfull. Jag tycker mig se en ökad uppmärksamhet på frågorna kring missbruk och funktionsnedsättningar och en större benägenhet att sätta in tidiga stödinsatser. Förhoppningsvis kan samarbetet mellan skola, vård och familj öka ännu mer. Jag hoppas att samsjuklighetsutredningen, som tydliggör regionernas ansvar och vikten av individanpassad behandling, kommer att ge ytterligare skjuts åt utvecklingen.
Text: Anne Ralf Hållbus