– Jag kommer inte ihåg exakt hur det gick till, säger Gunilla. Det är femtio år sedan. Jag tror att jag helt enkelt ringde henne, berättar Gunilla och fortsätter:
– Jag frågade varför det inte fanns någon autismförening och hon svarade att jag borde starta en och så blev det. Vi bjöd in till ett möte den 5 juni 1973 och en förening bildades direkt vid det mötet.
Föreningen hette först Föreningen för psykotiska barn. Gunilla förklarar varför:
– Till namnet på föreningen valde vi psykotiska barn i stället för autistiska barn. De här begreppen användes på ett annat sätt då. De som då räknades som autistiska var en ganska smal grupp. Några menade att föreningen inte kunde begränsa sig till bara de som kallades autistiska. De menade att föreningen även behövde omfatta den större grupp inom det som idag kallas ett autismspektrum men som då kallades psykotiska barn. Så blev det.
– Vi var inte en föräldraförening utan en intresseförening. Redan från start definierade vi oss så. Det var lika många yrkesverksamma som föräldrar som var medlemmar och som engagerade sig i föreningen. Den samverkan mellan professionella och närstående var en nyckel till framgång.
– Vi blev på det sättet en organisation som förmedlade information och kunskap. Vi strävade efter samverkan och lösningar. Vi var tidiga med utbildning med föreläsningar och kurser.
När föreningen bildades var Gunilla dess första ordförande fram till 1976.
– Jag var aktiv i förbundsstyrelsen det första årtiondet. På 1980-talet fick min dotter sin diagnos ändrad till Retts syndrom och då var jag aktiv tio år till i en sektion inom förbundet för Retts syndrom.
Retts syndrom är ett tillstånd som påverkar nervcellerna och leder till motoriska och intellektuella funktionsnedsättningar. Många med syndromet har autism eller autistiska drag.
– Sedan hade jag en fot kvar i förbundet ett tag till genom Stiftelsen Autism. Idag är jag hedersmedlem i Autism Sverige.
Förutom att starta det som idag är Autism Sverige så var Gunilla 1975 med och skrev den första svenska fackboken om autism, ”Autism hos barn – teorier, vård och behandling”. Hon var även den första som representerade förbundet i en statlig utredning.
Förutom sitt föreningsengagemang har Gunilla Dahlin också som psykolog arbetat med autism hela sitt yrkesliv, bland annat med utbildning och handledning.
Idag är Gunilla Dahlin pensionär och nöjer sig med att som hedersmedlem följa förbundets verksamhet på lite avstånd.
– Det känns, säger Gunilla, som att jag kanske gjorde något bra när jag startade förbundet.
Det är många som kan bekräfta att det är så.
Mer information
I andra numret av Tidningen Autism från 2023 finns en längre intervju med förbundets grundare Gunilla Dahlin. Tidningen Autism är förbundets medlemstidning och ges ut fyra gånger per år. Den ingår i medlemsavgiften och skickas hem till dig.