Allmänt om LSS

 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska tillförsäkra personer med stora och varaktiga funktionshinder stöd och service för att undanröja deras betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Att lagen är en rättighetslag innebär att den ska garantera att man får den hjälp man behöver i det dagliga livet och att man kan påverka vilket stöd och vilken service man får. Detta garanteras genom möjligheter för den enskilde att överklaga ett beslut om insatser till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen) genom förvaltningsbesvär. LSS är en "pluslag" och ger rätt till särskilda insatser som betingas av den enskildes behov utan att inskränka de rättigheter som gäller enligt andra mer generellt verkande lagar, till exempel socialtjänstlagen eller Hälso- och sjukvårdslagen. LSS ska säkerställa rätten till insatser när stödet enligt andra lagar är otillräckligt. En framställan om stöd och service av en person som tillhör personkretsen i LSS bör i första hand alltid prövas som en ansökan enligt LSS eftersom detta i allmänhet är till fördel för den enskilde.

 

Personkretsen

För att ha möjlighet till stöd och service enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska man tillhöra en av de tre personkretsarna.

  • Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  • Personkrets 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
  • Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

 

Mål och syfte med LSS
Det övergripande målet för verksamheten enligt LSS är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra, trots funktionshindret. Syftet är alltså att åstadkomma jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Genom insatserna ska man förebygga och minska följderna av funktionshindret. Vad gäller barn och ungdomar ska dessa genom LSS ges förutsättningar för god fysisk och psykisk utveckling och i övrigt sådana uppväxtvillkor som betraktas som goda för alla barn och ungdomar.

Insatser för vuxna ska grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt. Andra viktiga utgångspunkter i LSS är anhörigas behov av att kunna leva ett aktivt och tryggt liv, ungdomars behov av frigörelse och vuxnas behov av vuxenrelationer till sina närstående. Detta förutsätter bland annat att den enskilde och närstående får uttömmande och väl anpassad information som underlag för sina ställningstaganden. All verksamhet enligt LSS ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stöd som ges.

 

Insatser och kvalité
De som tillhör personkretsen har rätt till de insatser som anges i lagen, om de är i behov av sådan hjälp i sin livsföring. Vid bedömningen av om den enskilde har behov av en viss insats i sin livsföring ska en jämförelse göras med den livsföring som kan anses som normal för personer i samma ålder. En ytterligare förutsättning för att en begärd insats ska beviljas den funktionshindrade är att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Att ett behov tillgodoses på annat sätt kan vara fallet då en nära anhörig frivilligt svarar för insatsen som ett led i en familjerelation. Om behovet i viss mån tillgodoses på annat sätt kan emellertid rätt till kompletterande insatser enligt LSS vara aktuellt.

Genom insatsen ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Detta innebär att målet med LSS är att personer med funktionsnedsättning inte skall ha sämre levnadsvillkor än personer utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder i sin omgivning. Vid utformningen av insatser enligt LSS skall den enskilde ha stort inflytande och självbestämmanderätt.

Till kvalitetsaspekterna hör också att insatserna ska vara varaktiga och samordnade. Det är utifrån ett trygghetsperspektiv för den enskilde som kravet på varaktighet uppställts. Den enskilde ska kunna lita på att insatserna ges så länge det finns ett behov. Vidare gäller bland annat att insatserna ska anpassas efter mottagarens individuella behov och utformas så att de lätt är tillgängliga för de som behöver dem.

 

Uppdaterad 2018-01-22