Vanliga frågor


Här hittar du vanliga frågor om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.  Klicka direkt på frågan du är intresserad av för att komma till ett svar.

 

Utredning och diagnos:

 

Stödinsatser och ersättningar

 

Skola:

 

Övrigt

 

 

Utredning och diagnos

Vart vänder jag mig för att få en diagnos?

Om det gäller barn, kontakta barnavårdscentralen, skolhälsovården eller lokal BUP-mottagning (Barn- och ungdomspsykiatrin). Vad gäller vuxna kontaktar du läkare/husläkare för bedömning och begäran om utredning.

Om det behövs vidare bedömning utreds det av ett neuropsykiatriskt utredningsteam. För att kunna ställa en autismspektrumdiagnos krävs att man genomgått en neuropsykiatrisk utredning. I vissa landsting finns specialiserade neuropsykiatriska utredningsteam medan man i andra landsting gör sådana utredningar på BUP eller inom vuxenpsykiatrin.



<< Tillbaka till frågorna

Hur går en neuropsykiatrisk utredning till?

En neuropsykiatrisk utredning är i stora drag en fullständig levnadsberättelse. Från graviditet och förlossning till nutid. I en sådan levnadsberättelse belyses barndomen, utvecklingsstegen, utveckling av förmåga till kommunikation och social interaktion, liksom anpassning och prestationer i skolan. Det finns inget officiellt antaget dokument om hur en utredning ska gå till utan det är just en livssammanfattning.

Vilka problem och svårigheter har personen själv och omgivningen upplevt? För att kunna göra en sådan omfattande levnadsberättelse intervjuas den enskilde, föräldrar och andra anhöriga och bakgrundsinformation i form av journaler samlas in. Även skolan eller andra informationsbärare kan vara viktiga att ha med. Därefter gör psykologen en neuropsykologisk utredning. Denna innefattar en bedömning av den allmänna begåvningsnivån, begåvningsprofil, samarbetsförmåga, hur man sorterar information från omvärlden, uppmärksamhet, impulskontroll med mera.

Det finns inte något särskilt psykologiskt test som diagnostiserar autism utan testresultaten ger viktig information om både personens starka sidor och områden med nedsatta funktioner. De anhöriga intervjuas med hjälp av strukturerade intervjuformulär. I vissa fall kan det också vara rimligt att en arbetsterapeut gör en bedömning av motorik, koordination med mera. Psykolog och läkare sammanställer sina iakttagelser och kommer fram till ett diagnostiskt ställningstagande. Detta är ett diagnosförslag som sedan ska diskuteras med personen och eventuella anhöriga innan diagnosen fastställs.

Om man också misstänker andra funktionsnedsättningar ska naturligtvis utredningar för detta göras.

 

<< Tillbaka till frågorna

Vad får man hjälp med på en habilitering?

När man har fått en autismspektrumdiagnos får man möjlighet att komma till habiliteringen, som är en verksamhet inom landstinget. I vissa landsting finns specialiserade habiliteringar för personer med autism medan habiliteringar i andra landsting omfattar samtliga funktionsnedsättningar. På habiliteringen ska den som har funktionsnedsättning, föräldrar och andra anhöriga få information om funktionsnedsättningen och vad det kan innebära att leva med funktionsnedsättningen. Man kan också få hjälp med att identifiera vilka svårigheter och styrkor man har och hur man ska bemöta, hantera och ta till vara dessa i hemmet, på skolan eller på arbetsplatsen. Ofta erbjuds man också möjligheten att träffa andra med liknande funktionsnedsättning, eller som förälder att träffa andra föräldrar i samma situation som en själv.


<< Tillbaka till frågorna
 

Stödinsatser och ersättningar

Vilka kommunala stödinsatser kan man få om man har autism eller har ett barn med autism?

Har man en autismspektrumdiagnos så har man rätt att söka stödinsatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). LSS omfattar insatser som riktar sig både till den som har funktionsnedsättning och till dennes anhöriga. Det finns tio insatser att söka enligt LSS. Dessa är:

  • råd och stöd
  • personlig assistans
  • ledsagarservice
  • kontaktperson
  • avlösarservice i hemmet
  • korttidsvistelse utanför det egna hemmet
  • korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
  • boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar
  • bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad
  • daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder.

Mer information om LSS och de olika insatserna finns på vår hemsida under rubriken LSS.

Även enligt Socialtjänstlagen, SoL, kan den som har funktionsnedsättning ha rätt till olika insatser. Om den insats man vill ha finns i LSS så bör man i första hand söka insatsen enligt LSS, eftersom LSS ställer högre kvalitetskrav på insatserna än SoL. SoL är en ramlag och anger inga specifika insatser, utan man kan söka det bistånd man har behov av om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Vanliga insatser för personer med autism enligt SoL är boendestöd, hemtjänst och ledsagning till och från skolan. 

Om man nekas insatser så kan man överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Då gör domstolen en ny prövning av om man har behov av insatsen. För att öka chansen att få rätt i domstol är det bra om man kan styrka sina behov av insatsen med ett eller flera intyg, helst läkarintyg.


<< Tillbaka till frågorna
 
Vilka andra stöd och ersättningar kan jag eller mitt barn ha rätt till?

Det finns många andra stöd och ersättningar som kan bli aktuella att söka när man har autism. Några exempel är färdtjänst, vårdbidrag, handikappersättning, bostadsanpassningsbidrag och aktivitetsersättning. Du kan läsa mer om dessa stöd och ersättningar under rubriken ”Stöd och insatser”, som ligger under ”Vad vi gör” och ”Informationsmaterial”.

 

<< Tillbaka till frågorna

Hur fungerar godmanskap och förvaltare?

Den som har fyllt 18 år får själv råda över sin egendom och förväntas själv hantera kontakter med t.ex. kommunen, Försäkringskassan och sjukvården. I Sverige finns inte längre något som heter omyndigförklaring utan alla vuxna personer är myndiga. För den som har svårigheter med att sköta ekonomi och myndighetskontakter finns olika former av ställföreträdarskap som hjälp. Det minst ingripande alternativet är att ge en närstående, t.ex. en förälder, en fullmakt. Med hjälp av fullmakten kan föräldern ha kontakt med myndigheter och banker i det vuxna barnets ställe. 

Man kan också ansöka om godmanskap. Om huvudmannen (den som har god man) vill kan en förälder eller annan närstående vara god man, annars utser kommunen en lämplig person. En god man har i uppgift att bevaka huvudmannens rätt, förvalta egendom och/eller sörja för person. Den som har god man kan fortfarande själv förfoga över sina tillgångar, ingå avtal och hantera kontakter med myndigheter om hen vill och förmår. Den gode mannen måste i princip alltid ha samtycke och får exempelvis inte göra större inköp eller ansöka om insatser mot huvudmannens vilja. Den gode mannen får ett mindre arvode, men uppdraget är i huvudsak ideellt.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att ansöka om förvaltarskap. Det är dock ett stort ingripande i självbestämmandet, eftersom förvaltaren kan agera helt utan samtycke från sin huvudman. Därför ska förvaltarskap bara komma ifråga om det inte räcker med godmanskap och förvaltarskapet ska inte omfatta ett större område än nödvändigt. Främst kan förvaltarskap behövas när det gäller att förvalta ekonomi, för att den som har en kognitiv funktionsnedsättning inte ska råka illa ut genom att till exempel luras att teckna dyra telefonabonnemang eller köpa saker på nätet.

Om man inte är nöjd med sin gode man eller förvaltare kan man vända sig till överförmyndaren i kommunen, som utövar tillsyn över alla gode män och förvaltare.

 

 << Tillbaka till frågorna

Vad gör man om det finns brister i en verksamhet, t.ex. en gruppbostad, korttidsvistelse eller daglig verksamhet?

I första hand bör man ta upp situationen med handläggare, personal och ansvarig chef för att se om de kan avhjälpa bristerna. Har man försökt detta utan framgång kan man vända sig till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. IVO som har tillsynsansvaret över både kommunal och enskild (privat) verksamhet som berör personer med funktionsnedsättning. Tillsynen handlar om att se till att gällande lagar och regler följs dels när kommunerna fattar beslut och dels vid själva genomförandet av stöd- och serviceinsatser till personer med funktionsnedsättning. IVO kan aldrig ändra beslut eller bestämma vilket beslut som ska fattas i ett enskilt ärende utan endast granska ärendet och, om det finns skäl, rikta kritik mot kommunen eller verksamheten. Alla som arbetar inom LSS-verksamheter är dessutom skyldiga att anmäla missförhållanden enligt lex Sarah.

Till IVO kan du också vända dig om en dom eller beslut inte verkställs inom rimlig tid.
 

<< Tillbaka till frågorna



Skola


Vilka rättigheter har elever med behov av särskilt stöd?

Skolhuvudmannen är, enligt skollagen, skyldig att se till att elever med behov av särskilt stöd eller anpassningar får det. Stödet kan exempelvis ges i form av särskilda insatser från lärare och elevhälsa, specialanpassade lokaler eller anställning av särskilda elevassistenter.

Om det befaras att en elev inte kommer att uppnå kunskapskraven så ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar i undervisningen. När extra anpassningar prövats och inte räckt till ska behov av särskilt stöd utredas. Om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga så kan skolan istället direkt utreda behov av särskilt stöd. Det är rektor som ska se till att elevens behov utreds och att ett åtgärdsprogram utarbetas, där behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgår (hela detta stycke finner du lagstöd för i 3 kap. 5 a, 8 och 9 §§ skollagen).

Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (skollagen 3 kap. 3 §). Enligt Skolverkets allmänna råd innebär detta att eleven ska ges stöd även om denne når de kunskapskrav som minst ska uppnås. Eleven har också rätt till särskilt stöd om eleven har svårigheter med socialt samspel eller har upprepad eller långvarig skolfrånvaro, även om eleven just nu når kunskapskraven i skolan.

Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den klass eleven tillhör, men kan om det finns särskilda skäl ges i en särskild undervisningsgrupp (3 kap. 7 och 11 §§ skollagen). I vissa fall kan det också vara aktuellt med enskild undervisning. Då krävs också särskilda skäl och beslut av rektor.

Beslut om åtgärdsprogram, särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning vilket är överklagbara till Skolväsendets överklagandenämnd. Man kan också anmäla brister i skolan till Skolinspektionen.  

 
<< Tillbaka till frågorna

Har mitt barn rätt till skolskjuts?

En elev har rätt till skolskjuts mellan skolan och hemmet om det behövs på grund av elevens funktionsnedsättning. Det gäller dock inte om eleven valt en annan skola än den där kommunen skulle ha placerat eleven. Beslut om skolskjuts kan överklagas till förvaltningsdomstol.


<< Tillbaka till frågorna

Vilka rättigheter har elever som är hemma från skolan under lång tid?

Det är mycket vanligt att elever med autism är hemma under längre perioder på grund av skolsituationen, t.ex. för att eleven inte får det stöd eller de anpassningar hen behöver. Det brukar ibland kallas att vara hemmasittare. Skolhuvudmannen har ett mycket stort ansvar att vidta åtgärder för att hjälpa eleven tillbaka till skolan, eftersom elevens rätt till utbildning och särskilt stöd är lagstadgade. Skolan ska ge de anpassningar och det stöd som kan behövas för att eleven gradvis ska kunna återgå till skolan. Åtgärdsprogram ska upprättas, följas och följas upp.


<< Tillbaka till frågorna

Kan en grundskoleelev få förlängd skolgång om eleven inte når kunskapskraven?

En elev i grundskolan eller grundsärskolan har rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra
utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform (7 kap. 15 § skollagen). 


<< Tillbaka till frågorna

Får vi föräldrar bestämma om vårt barn ska gå i särskola?

Särskolan är enligt skollagen bara till för de elever som har en utvecklingsstörning och på grund av den inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav. Elever med autism utan utvecklingsstörning ska därför gå i vanliga grundskolan. Frågan om eleven ska tas emot i särskolan eller inte prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i särskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med
barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan, ska barnet gå i vanlig grundskola. Ett barn får dock tas emot i särskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Mottagande i särskola regleras i 7 kap. 5 § skollagen. Beslut om mottagande i särskola kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.


<< Tillbaka till frågorna

Kan man studera med stöd och särskilda anpassningar på högskola?

Många personer med högfungerande autism och Aspergers syndrom klarar av högre studier med rätt stöd och i lagom takt. Det är oftast inte studierna i sig som innebär svårigheter utan allt runt omkring som stressar och är svårt att hantera (brist på planering/struktur, svårighet att begränsa sig, brist i sociala kontakter etcetera).

På högskolan ska det finnas en samordnare för studenter med funktionsnedsättning som man bör kontakta i god tid innan studierna påbörjas för att diskutera vilket stöd man är i behov av. Man kan behöva hjälp med att planera studierna och få en mentor/kontaktperson som kan hjälpa till med praktiska saker och visa hur det sociala livet på skolan fungerar. Man kan också få anteckningshjälp eller hjälp att spela in föreläsningar då det kan vara svårt att lyssna och anteckna samtidigt.

Det ska också finnas möjlighet till alternativ examination, till exempel muntliga tentor eller möjlighet att tentera i avskildhet. Har man svårt att själv be om detta kan samordnaren hjälpa till. Samordnaren kan också vara ett stöd för studenten att se sina egna begränsningar och bedöma vad som är rimligt att klara av.


<< Tillbaka till frågorna 


Övrigt


Har du frågor som rör aktivitets- eller sjukersättning, individuell plan, handikappersättning, vårdbidrag eller annat?

Se information på vår hemsida under rubriken Stöd och insatser


Finns det fondmedel att söka?
Länsstyrelserna ansvarar för att registrera stiftelser. De har en databas (klicka här) där man kan söka bland alla stiftelser.

Funktionshindersguiden, Stockholms läns landsting, har på sin sida (klicka här) tips om några vanliga fonder.

<< Tillbaka till frågorna