Bli medlemStöd oss!Kontakta ossWebbshopStiftelsen AutismUtbildningscenter AutismVanliga frågorSitemapIn English

Om man också misstänker andra funktionsnedsättningar ska naturligtvis utredningar för detta göras.

<< Tillbaks till frågorna

Vad får man hjälp med på en habilitering?
När man har fått en autismspektrumdiagnos får man möjlighet att komma till habiliteringen, som är en verksamhet inom landstingets handikappomsorg. I vissa landsting finns specialiserade habiliteringar för autismdiagnoser medan habiliteringar i andra landsting omfattar samtliga funktionsnedsättningar. På habiliteringen ska den enskilde, föräldrar och andra anhöriga få information om funktionshindret och vad det kan innebära att leva med det funktionshindret. Man kan också få hjälp med att identifiera vilka svårigheter och styrkor man har och hur man ska bemöta, hantera och ta till vara dessa i hemmet, på skolan eller på arbetsplatsen. Ofta erbjuds man också möjligheten att träffa andra med liknande funktionsnedsättning, eller som förälder att träffa andra föräldrar i samma situation som en själv.

<< Tillbaks till frågorna

Vilket stöd och service kan man få om man har autism eller har ett barn med autism?
Har man en autismspektrumdiagnos så har man rätt till vissa specifika stödinsatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). LSS omfattar insatser som riktar sig både till den enskilde personen samt till föräldrar till barn med autism. Det finns tio insatser att söka enligt LSS. Dessa är råd och stöd, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet. Mer information om LSS och de olika insatserna finns på vår hemsida under rubriken info/material.

Även enligt Socialtjänstlagen, SoL, kan den enskilde ha rätt till olika insatser. Enligt SoL kan man exempelvis ansöka om hemtjänst/hjälp i hemmet, korttidsvistelse, kontaktperson, ledsagarservice, boendestödjare, tandvård och om bostad med särskild service för funktionshindrade.

På samma sätt som när det gäller beslut om insatser enligt LSS har den enskilde rätt att överklaga beslut om bistånd enligt SoL genom så kallat förvaltningsbesvär. Förvaltningsbesvär innebär att domstolen inte bara prövar om ett beslut är lagligt utan även vad som är ett lämpligt beslut. Domstolen kan ersätta kommunens beslut med ett nytt.

Riksföreningen Autism brukar råda sina medlemmar att i första hand söka stöd och service enligt LSS eftersom LSS omfattas av en rad kvalitetskriterier som inte SoL gör. Kvalitetskriterierna i LSS statuerar exempelvis att den enskilde som får en insats enligt LSS har rätt till medbestämmande och inflytande över hur insatsen ska utformas. Stöd och service enligt LSS ska anpassas efter de egna, personliga behoven och stärka förmågan till ett självständigt liv. En annan viktig kvalitetsaspekt är att insatserna ska vara varaktiga och samordnade. Genom insatserna ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Enligt SoL är motsvarande kvalitetskrav skäliga levnadsvillkor. Listan över skillnader mellan LSS och SoL kan göras längre.

<< Tillbaks till frågorna


Skola


Vad har grund- och gymnasieskolan för skyldigheter vad gäller stöd till elever med särskilda behov?
I grundskoleförordningens 5:e och gymnasieförordningens 8:e kapitel regleras särskilda stödinsatser. Om det efter en utredning framkommer att en elev är i behov av särskilt stöd ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare. En elev kan exempelvis ges stödundervisning och/eller specialpedagogiska insatser men det är upp till rektor och vårdnadshavare/elev att i åtgärdsprogrammet formulera vilket stöd som behövs och hur det ska se ut. Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den klass eleven tillhör men kan om det finns särskilda skäl ges i en särskild undervisningsgrupp.

<< Tillbaks till frågorna

Har mitt barn rätt till skolskjuts?
Hemkommunen är skyldig att se till att eleverna i grundskolan får kostnadsfri skolskjuts om det behövs på grund av avståndet mellan hemmet och skolan, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Hemkommunen har dock inte denna skyldighet om eleven/vårdnadshavaren själv väljer en annan skola än den som kommunen anvisat (skollagen 4 kap. 7§). I de fall hemskolan inte kan erbjuda tillräckligt stöd för en elev med särskilda behov och eleven av denna anledning blir tvungen att gå på en annan skola för att få sina behov tillgodosedda, bör kommunen generellt sett bistå med gratis skolskjuts. Beslut om skolskjuts kan överklagas till länsrätten.

<< Tillbaks till frågorna

Vad innebär termen hemundervisning? Under vilka omständigheter kan en elev få detta?
Under vissa omständigheter finns möjlighet till särskild undervisning, till exempel i elevens hem. Särskild undervisning får enligt 10 kap. 6 § skollagen anordnas för sådana elever som på grund av sjukdom eller annat liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete. En förutsättning för att särskild undervisning ska få ske i elevens hem är att vårdnadshavaren medger det. I princip är det så att en lärare ska komma hem till eleven och sköta undervisningen. I vissa särskilda fall kan det avtalas att en förälder istället sköter utbildningen. I sådana fall bör föräldern begära viss handledning. Hur mycket handledning man kan få som förälder är dock oklart.

<< Tillbaks till frågorna

Har eleven rätt att få hem arbetsmaterial och läxor vid hemundervisning?
Utbildningen i grundskolan ska vara kostnadsfri. Man bör därför ha rätt att få hem det material som krävs för att kunna utföra skolarbetet.

<< Tillbaks till frågorna

I vilken mån kan hemundervisning utgöra en fullgod ersättning för skolans undervisning och under hur lång tid får det pågå?
Det viktiga är att hemundervisningen kan anses vara ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står till buds och att behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses. Medgivande kan ges för ett år i taget, men kan återkallas med omedelbar verkan om det visar sig att kraven inte uppfylls (skollagen 10 kap 4 §).

<< Tillbaks till frågorna

Vilka möjligheter har en elev att ta igen förlorad skolundervisning i efterhand?
Det beror lite på hur lång tid som avses, om det gäller delar av ett läsår eller flera årskurser. Möjligheten finns att få gå om en årskurs. Man har rätt att fullfölja nionde årskursen upp till två år sedan skolplikten upphört (skollagen 4 kap 11 §). I annat fall har man rätt till stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde läsåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd (grundskoleförordningen 5 kap 4 §). Den som vill ha betyg från grundskolan har också rätt att gå igenom prövning. Den kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen eller ämnesblock som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som fått ett betyg i avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. Efter prövning kan man få ett nytt slutbetyg (grundskoleförordningen 7 kap 16-19 §§).

<< Tillbaks till frågorna

Får vi föräldrar bestämma om vårt barn ska gå i grund- eller särskola?
Barn som bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapsmål därför att de har en utvecklingsstörning ska erbjudas plats i särskolan. Om vårdnadshavaren inte lämnar sitt medgivande till detta ska barnet, enligt Lag (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, istället kunna erbjudas plats inom grundskolan. För en elev som har rätt till särskola, men som tas emot i grundskola, gäller grundskolans kursplaner och kunskapsmål. Det innebär att eleven kommer att ha mål som den inte förväntas uppnå. Om vårdnadshavarna väljer att placera eleven i grundskola i stället för särskola är det inte rimligt att det ska finnas krav på att grundskolan ska ge eleven stöd så att denne alltid kan nå kunskapsmålen. Skolan ska självklart ge eleven stöd så att han/hon når så långt som möjligt i förhållande till grundskolans mål. Därför är det viktigt att skola och vårdnadshavare diskuterar vilket stöd som kan erbjudas inom grundskolan så att vårdnadshavarna har realistiska förväntningar inför placeringen. Det finns också en möjlighet för elever inskrivna i särskolan, med särskolans kursplan och mål, att få sin utbildning förlagd till grundskolan om det är fördelaktigt av sociala eller andra skäl.

<< Tillbaks till frågorna

Hur ska en utredning inför en särskoleplacering gå till?
En placering i särskolan ska föregås av en ordentlig utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk och medicinsk bedömning, och om motiverat även en social bedömning. Efter en sådan utredning kan man fastställa barnets svårigheter och om barnet har en utvecklingsstörning. I vissa fall gör man bedömningen att det borde vara möjligt för barnet att trots utvecklingsstörning nå kunskapsmålen i skolan.

<< Tillbaks till frågorna

Vilka beslut inom skolväsendet får överklagas?
Några exempel på beslut som kan överklagas till Skolväsendets Överklagandenämnd är mottagande i särskolan/specialskolan, uppskjuten skolplikt, skolpliktens upphörande, mottagande av elev från annan kommun, placering i särskild undervisningsgrupp, beslut om att fullfölja utbildningen efter skolplikten samt mottagande till nationellt program i gymnasieskolan med mera. För en fullständig förteckning se www.overklagandenamnden.se Rektors beslut går inte att överklaga. Upplever man missförhållanden i skolan ska man i första hand diskutera saken med läraren och rektorn. Om man inte blir nöjd med svaret eller problemet inte blir löst ska man vända sig till förvaltningschefen, skolchefen eller motsvarande. Därefter kan man anmäla bristerna till Skolverket som, om det finns skäl, kan utfärda kritik eller kräva åtgärder. Skolverket kan dock inte ändra ett beslut som en kommun eller skola fattat.

I övrigt kan beslut enligt skollagen prövas genom så kallat kommunalbesvär. Domstolen prövar då enbart beslutet/åtgärdens laglighet och kan bara upphäva ett beslut, ej ersätta med nytt.

<< Tillbaks till frågorna

Kan man studera med stöd och särskilda anpassningar på högskola?
Många personer med högfungerande autism och Aspergers syndrom klarar av högre studier med rätt stöd och i lagom takt. Det är oftast inte studierna i sig som innebär svårigheter utan allt runt omkring som stressar och är svårt att hantera (brist på planering/struktur, svårighet att begränsa sig, brist i sociala kontakter etcetera). På högskolan ska det finnas en samordnare för studenter med funktionsnedsättning som man bör kontakta i god tid innan studierna påbörjas för att diskutera vilket stöd man är i behov av. Man kan behöva hjälp med att planera studierna och få en mentor/kontaktperson som kan hjälpa till med praktiska saker och visa hur det sociala livet på skolan fungerar. Man kan också behöva anteckningshjälp, spela in föreläsningar då det kan vara svårt att lyssna och anteckna samtidigt eller vara i behov av att få all muntlig information från läraren nedskriven. Det ska också finnas möjlighet till alternativ examination, till exempel muntliga tentor eller möjlighet att tentera i avskildhet. Har man svårt att själv be om detta kan konsulenten hjälpa till. Konsulenten kan också vara ett stöd för studenten att se sina egna begränsningar och bedöma vad som är rimligt att klara av.

<< Tillbaks till frågorna

 

Brister i omsorgen


Vad gör man när man inte är nöjd med sin gode man, förvaltare eller förmyndare?
I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Nämndens uppgift är att förhindra att personer som inte själva kan tillvarata sin rätt drabbas av rättsförluster. För den som har behov av hjälp medverkar nämnden till att god man, förvaltare eller förmyndare utses. Är man missnöjd med hur den gode mannen, förvaltaren eller förmyndaren sköter sina uppgifter ska man kontakta överförmyndarnämnden och meddela detta. Nämnden har i uppgift att kontrollera att de utsedda personerna fullgör sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Mer information om godmanskap etcetera finns på vår hemsida under rubriken info/material.

<< Tillbaks till frågorna

 

Vad gör man om det finns tydliga brister i ett boende med särskild service, korttidsvistelse, korttidstillsyn eller daglig verksamhet?
I första hand diskuterar man naturligtvis situationen med handläggare, personal och ansvarig chef för att se om man kan avhjälpa bristerna. Har man försökt detta utan framgång kan man vända sig till länsstyrelsen. Den som är missnöjd med socialtjänstens insatser har rätt att klaga eller göra en anmälan till länsstyrelsen som har tillsynsansvaret över både kommunal och enskild (privat) verksamhet som berör personer med funktionsnedsättning. Tillsynen handlar om att se till att gällande lagar och regler följs när kommunerna fattar beslut och genomför stöd- och serviceinsatser till personer med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen kan aldrig ändra socialtjänstens beslut eller bestämma vilket beslut som ska fattas i ett enskilt ärende utan endast granska ärendet och, om det finns skäl, rikta kritik mot kommunen eller verksamheten. Alla som arbetar inom äldre- och handikappomsorgen är dessutom skyldiga att anmäla missförhållanden enligt lex Sarah.

<< Tillbaks till frågorna

Vad gör jag om jag har ett beslut eller en dom som inte har verkställts?
Om du har rätt till en insats, men insatsen har uteblivit, kan du vända dig till Länsstyrelsen och be om hjälp. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn och uppföljning av insatser inom socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Länsstyrelsen kontrollerar att kommuner och privata vårdgivare i länet följer lagar och bestämmelser och ska även se till att kommunernas socialtjänster utvecklas.  Länsstyrelsen ger tillstånd för enskilda verksamheter, det vill säga behandlingshem för barn, ungdomar och vuxna, samt till boenden för äldre och funktionshindrade som drivs i privat regi.

Om du som enskild person är missnöjd med hur ett ärende har handlagts eller har frågor om socialtjänsten kan du vända dig till länsstyrelsen. Om ett beslut om insats inte verkställs ska man anmäla detta till Länsstyrelsen.

<< Tillbaks till frågorna 

 

Övrigt


Har du frågor som rör aktivitets- eller sjukersättning, individuell plan, handikappersättning, vårdbidrag eller annat?
Se information på vår hemsida under rubriken info/material.


Finns det fondmedel att söka?
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och ansvarar för att registrera stiftelser. På sidan för stiftelser (klicka här) finns mer att läsa om stiftelser. Där finns också en databas där man kan söka bland alla stiftelser.

Handikappupplysningen, Stockholms läns landsting, har på sin sida (klicka här) tips om några vanliga fonder.

<< Tillbaks till frågorna