Artikel: Att vara född i fel kropp

Wenn Lawson är psykolog och har studerat, forskat och arbetat inom autismområdet i mer än 20 år. Han bor i Warrnambool i Australien tillsammans med sin fru och är förälder till fyra barn. Sin egen autismdiagnos, Aspergers syndrom, fick han i 40-årsåldern. Wenn föddes som flicka men genomgick för tre år sedan en könskorrigering och lever nu som man.

– Nu överensstämmer min kropp med min hjärna, berättar han.


Wenn föreläser på en autismkonferens. (Foto: Christina Teuchler)

 

Wenn har fyra universitetsexamina och livnär sig som föreläsare och författare. Han har skrivit ett tiotal böcker om autism utifrån olika perspektiv.

- Jag studerar autism i dess många skepnader och försöker ständigt lära mig mer för att kunna sprida kunskap och förståelse.

Ändå ser han inte sig själv som en expert på autism.

- Förutom när det gäller min pågående process att lära känna "min egen autism". Vi är alla experter på oss själva.

Fokuserade på styrkor
Wenns senaste bok, som har kommit ut i Storbritannien i år, har han skrivit tillsammans med sin fru Beatrice Lawson. Boken heter ”Transitioning Together” och handlar om hur deras relation påverkats av hans könskorrigering.

När Wenn fick sin aspergerdiagnos blev han både lättad och oroad.

– Jag kände att det var rätt, men hade samtidigt ingen kunskap om autism. När jag förstod att det är ett livslångt tillstånd blev jag först deprimerad. Sedan lärde jag mig att fokusera på mina styrkor och att bygga på dem. Det gjorde det möjligt för mig att fortsätta studera, läsa vidare på universitet och sedan arbeta med att undervisa och skriva. Det gav mig mening och hopp!

Att vara född i fel kropp
Wenn insåg ganska sent i livet att han var en man fångad i en kvinnokropp.
– Jag förstod vem jag var när jag var 61 år. När jag väl insåg det förstod jag att jag alltid hade vetat, men inte hade haft de rätta orden för att uttrycka det tidigare.

– Så fort det gick upp för mig vem jag är, gick jag vidare med att få min kropp att stämma med min hjärna.

Transsexualitet och autism
Wenn har träffat många transsexuella personer med autism. Han tror att transsexualitet och att vara osäker på sin könsidentitet är vanligare bland personer med autism jämfört med människor i allmänhet.

– Vi är inte så styrda av sociala normer, vi kan vara oss själva. Tyvärr blir vi inte alltid tagna på allvar av omgivningen. Det gäller särskilt yngre personer med autism som går ut med att de är transpersoner eller icke-binära.

Det har inte varit svårt för Wenn att berätta för andra att han är en transperson.

Wenn med sin fru Beatrice. (Foto från boken Transitioning Together.)


– Det var lätt för mig, men inte för min hustru.

Beatrice föredrog när Wenn var en lesbisk kvinna.

– Hon blev arg och upprörd över förändringen. Hon har också autism och förändringar är svåra för henne. Vi har haft en ordentlig resa … men vår kärlek och vårt engagemang ger oss kraft att ta oss framåt.

Deras familjer tog beskedet bra.

– Min dotter sa att hon alltid hade vetat, berättar Wenn. Min mamma däremot accepterar det inte fullt ut och pratar fortfarande om mig som ”henne”.

Känt varandra i många år
Så småningom tog Wenns första äktenskap slut och han och Beatrice kunde utveckla sin relation.

Paret har flera barn men alla har flyttat hemifrån. De har också fått barnbarn.

– Jag älskar att vara förälder och ha barnbarn. Jag känner mig hedrad. Barnen ger mig massor av glädje – och en del oro såklart, berättar Wenn.

Två av hans söner och två av barnbarnen har funktionsnedsättningar inom autismspektrumet.

– Ibland känns det tungt att jag fört autismen vidare till dem, men då resonerar jag med mig själv och påminner mig om att neurotypiska personer också har sina svårigheter.

Text: Hanna Danmo

Först publicerad i Ögonblick nummer 1, mars 2017.
På webbsidan 2017-12-15