Allmänt om LSS


Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska tillförsäkra personer med stora och varaktiga funktionshinder stöd och service för att undanröja deras betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Att lagen är en rättighetslag innebär att den ger de personer som omfattas av lagen en rätt att kräva av huvudmannen att få del av de stödåtgärder som anges under förutsättning att personen bedöms ha behov av insatsen. Detta garanteras genom möjligheter för den enskilde att överklaga ett beslut om insatser till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt, kammarrätt och regeringsrätten) genom förvaltningsbesvär. LSS är en "pluslag" och ger rätt till särskilda insatser som betingas av den enskildes behov utan att inskränka de rättigheter som gäller enligt andra mer generellt verkande lagar, t ex socialtjänstlagen eller Hälso- och sjukvårdslagen. LSS ska säkerställa rätten till insatser när stödet enligt andra lagar är otillräckligt. En framställan om stöd och service av en person som tillhör personkretsen i LSS bör i första hand alltid prövas som en ansökan enligt LSS eftersom detta i allmänhet är till fördel för den enskilde.

 

Personkretsen
De som omfattas av LSS (tillhör personkretsen) är personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Med autism och autismliknande tillstånd avses sådana djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför ett allvarligt funktionshinder i fråga om psykosocial och/eller pedagogisk anpassning.

 

Mål och syfte med LSS
Det övergripande målet för verksamheten enligt LSS är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra, trots funktionshindret. Syftet är alltså att åstadkomma jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Genom insatserna ska man förebygga och minska följderna av funktionshindret. Vad gäller barn och ungdomar ska dessa genom LSS ges förutsättningar för god fysisk och psykisk utveckling och i övrigt sådana uppväxtvillkor som betraktas som goda för alla barn och ungdomar.

Insatser för vuxna ska grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt. Andra viktiga utgångspunkter i LSS är anhörigas behov av att kunna leva ett aktivt och tryggt liv, ungdomars behov av frigörelse och vuxnas behov av vuxenrelationer till sina närstående. Detta förutsätter bland annat att den enskilde och närstående får uttömmande och väl anpassad information som underlag för sina ställningstaganden. All verksamhet enligt LSS ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stöd som ges.

 

Insatser och kvalité
De som tillhör personkretsen har rätt till de insatser som anges i lagen, om de är i behov av sådan hjälp i sin livsföring. Vid bedömningen av om den enskilde har behov av en viss insats i sin livsföring ska en jämförelse göras med den livsföring som kan anses som normal för personer i samma ålder. En ytterligare förutsättning för att en begärd insats ska beviljas den funktionshindrade är att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Till skillnad mot socialtjänstlagen, där det talas om att behovet kan tillgodoses på annat sätt, krävs för att en person ska kunna vägras en begärd insats enligt LSS att behovet faktiskt tillgodoses på ett annat sätt. Att ett behov tillgodoses på annat sätt kan vara fallet då en nära anhörig frivilligt svarar för insatsen som ett led i en familjerelation. Om behovet i viss mån tillgodoses på annat sätt kan emellertid rätt till kompletterande insatser enligt LSS vara aktuellt.

Genom insatsen ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Detta begrepp innebär ett krav på kvalitetsnivån på insatserna, det vill säga att insatserna utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv och ges förutsättning för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Till kvalitetsaspekterna hör också att insatserna ska vara varaktiga och samordnade. Det är utifrån ett trygghetsperspektiv för den enskilde som kravet på varaktighet uppställts. Den enskilde ska kunna lita på att insatserna ges så länge det finns ett behov. Vidare gäller bland annat att insatserna ska anpassas efter mottagarens individuella behov och utformas så att de lätt är tillgängliga för de som behöver dem.